Att forskare anlitas är klokt, om nu kyrkans skogar ska ställas om. Vad är problemet med att aktuell forskning inhämtas innan beslut tas som påverkar kyrkans budget med hundratals miljoner kronor? Det skriver Simon Halling Ekmåne, jägmästare.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på debattartikeln: Striden om kyrkans skogar är en smutsig kamp av Peter Lindgren, jägmästare, fotograf och organisationskonsult.
Att åsikter försöker trumfa fakta finns utbrett runt om oss idag, så även i den skogliga diskussionen om svenska kyrkans skogsbruk. Bland annat skriver Peter Lindgren en debattartikel i Land Lantbruk att debatten kring kyrkans skogar är smutsig. Menar Peter Lindgren den sakliga kritik som framförts mot kyrkans utredning av utbildade och renommerade skogliga forskare? Hur kan det vara ett problem?
Peter Lindgren påstår också att vi har monokulturer och avverkar de sista resterna av naturskogar. Det saknar belägg i historien - de sista resterna av de så kallade naturskogarna togs ned för cirka 100 år sedan, det visar den Riksskogstaxering som påbörjades 1923. Samma inventering visar att den äldre skogen ökar hela tiden, samt att vi undantar cirka 28 procent av den produktiva skogsmarken från skogsbrukande (SCB, 2024). Vi bygger alltså upp naturskogarna igen! Samtidigt visar statistik från FAO, FNs organ för skog och jordbruk att Sverige endast har 3 procent monokulturer. Kravet är trädslagsrena bestånd med max två arter i samma åldersklass. Trakthyggesbruket gynnar pionjärarter som björk, asp, al, tall och rönn samt ek - arter som dessa finns inte i det omhuldade hyggesfria skogsbruket, här överlever endast gran. I trakthyggesbrukets skogar finns minst 3-10 arter i olika åldersklasser. Det som skrivs i artikeln stämmer alltså inte med forskningen, är min slutsats. Detta har jag skrivit om i debattartikeln "Oklart från EU om skogsplantage" som tidigare har publicerats i ATL.
Peter Lindgren skriver bland annat att ”Utredningen tydliggör klyftan mellan det kristliga budskapet och det materiella, kyrkans skogliga verksamhet.” Jag hoppas verkligen att det är så - åsikter och tro har ingen som helst plats i avgörande om hur våra resurser ska brukas- fakta och kunskap ska styra!
Om vi ska kunna ta beslut på framtiden som gynnar oss, måste de baseras på beprövad erfarenhet, forskningsresultat och statistik! Utan den tappar vi helt greppet om vår resursanvändning.
Simon Halling Ekmåne
jägmästare
