Regeringens bedömning är att ett aktivt skogsbruk, med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara, ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det skriver landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Nu i februari gav regeringen direktiv till en ny skogsutredning. Med den lägger vi grunden för reformer som främjar ett långsiktigt hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa.
Vårt lands historia och skogsbrukets historia är tätt sammanlänkade. Det var skogen som möjliggjorde den omfattande järn- och kopparproduktionen i Bergslagen. Rikets viktigaste inkomstkälla. Brytningen av malm i Bergslagen - som är så uråldrig att vi inte vet när den började - krävde stora mängder ved och träkol som bara de svenska skogarna kunde ge. Denna förening av skog och malm gav Sverige ekonomiska förutsättningar för att kunna hävda sin självständighet. Värdet av denna länk är dock inte bara ett historiskt faktum. Den är central också för morgondagens välstånd och välfärd.
I skogen har Sverige en strategisk resurs. Där finns råvaran för virke, pappersmassa och bioenergi. Men också potential för nya innovationer som textiler av skog, batterier av papper och biokemikalier producerade av biomassa. Regeringens bedömning är att ett aktivt skogsbruk - med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara - ger högsta långsiktiga klimatnytta. Detta aktiva skogsbruk ger även förutsättningar för företag att växa och investera i vårt land.
Mycket har hänt sedan 1993 års skogsreform. EU-medlemskap. Förändrat rättsläge. Nya användningsområden för skoglig råvara. Regeringen ser behov av fler samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som stärker incitament, investeringsvilja och näringsfrihet i skogsnäringen. Detta samtidigt som balans mellan produktionsmålet och miljömålet upprätthålls.
Utredningen kommer bli en stor utredning. Den ska utvärdera skogspolitiken utifrån de förändringar som skett sedan 1993 och den ska lägga särskild vikt vid att utveckla en skogspolitik för att möta policyutvecklingen i EU. Utredaren kommer ha bred befogenhet att föreslå effektiva åtgärder. Ett antal konkreta förslag pekas dock ut, som utredaren ska titta på för att förenkla reglerna.
Bland annat ska utredaren föreslå reformer som säkerställer att avverkningsbeslut inte kan överklagas till både allmän förvaltningsdomstol och mark- och miljödomstol samt att kunskapskravet inte ska leda till oproportionerliga kostnader för markägaren. Utredaren ska även överväga alternativ till avverkningsanmälan och anmälan för samråd, så som till exempel ett system baserat på egenkontroll, samt titta på möjligheten att höja undantaget från anmälningsplikten för små avverkningar från dagens 0,5 hektar upp till och med 5 hektar på mindre brukningsenheter som ägs av enskilda.
För ett sådant uppdrag krävs en person med bred förankring i vetenskaplig teori, myndighetsarbete, näringsliv och vardaglig praktik. Jag är därför glad att professor emeritus Göran Örlander har tackat ja till att vara särskild utredare.
När det gäller nationell fridlysning och ersättningsfrågor kopplade till artskyddet, har regeringen meddelat att de kommer att utredas parallellt med skogsutredningen.
Genom skogsutredningen tar regeringen viktiga steg i riktning mot nya reformer. Reformer för jobb, välfärd och klimatomställning. För att hela Sverige ska fungera.
Peter Kullgren (KD)
Landsbygdsminister
