Plockhuggning har en mycket längre historia än trakthyggesbruk. Det behövs bara fem granar som var och en är 100 år för att komma tillbaka till bondeledaren Nils Dackes tid. Ropen skallar - tänk själv. Det skriver Göran Arvidsson, skogsägare i Dackebygd.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Metoden med plockhuggning med permanenta stickvägar kan innebära en effektivare kolsänka än dagens kalhyggesskogsbruk. Man plockar ut valda träd men låter skogen stå kvar och bevarar den biologiska mångfalden. Skördarföraren slipper köra in i beståndet. En grov stock innehåller fler kubikmeter och ger bättre betalt för skogsägaren och skogsentreprenören. En tumregel är att två träd med 11 tum i brösthöjdsdiameter ger en kubikmeter virke medan ett träd med 14 tums brösthöjdsdiameter också ger en kubikmeter! Denna tumregel lever fortfarande kvar hos en del äldre skogsarbetare.
Plockhuggning har en mycket längre historia än trakthyggesbruk. Det behövs bara fem granar som var och en är 100 år för att komma tillbaka till bondeledaren Nils Dackes tid. Granen har funnits i Sverige i 5000 år och nästan hela tiden plockhuggits vid behov.
Det moderna trakthyggesbruket är som jag ser det ett resultat av industrialiseringen där skogsägarens intresse av att få så god lönsamhet som möjligt blivit ett av flera särintressen vid sidan av staten och kapitalets. Ur ett rättviseperspektiv borde skogsägaren och skogsentreprenören blivit rikare. Mer av pengarna borde stannat kvar på landsbygden. Skogen har blivit skogsråvara. Mer pengar ackumuleras i allt färre och större företag. Ska vi ens försöka göra något åt detta eller bara bejaka utvecklingen?
I Land Skogsbruk nummer 42 2023 läser jag om ett gallringsberg som väntar efter Gudrun. Efter stormen har nya råd för skogsskötsel tagits fram. Med träd som är högre än cirka 20 meter är stormfällningsrisken stor efter att beståndet glesats ut och då kan det vara bättre att låta bli att gallra och istället slutavverka tidigare.
Varför inte ställa om till plockhuggning med permanenta stickvägar, PMPS, istället för att förröja friska plantor inför en förstagallring utan lönsamhet för skogsägaren eller entreprenören? Be inköparen gå hem och vänta tills träden blivit tillräckligt grova så åtgärden blir lönsam.
Skogsindustrins vinst efter skatt uppgick 2022 till 50 000 miljoner kronor och 200 miljoner användes till påverkansarbete. Staten och storkapitalet har blivit rika flera gånger om på skogsägarna och skogsentreprenörernas bekostnad. Hugg inte klentimmer utan låt trädet stå och få den brösthöjdsdiameter skogsägare till trädet själv bestämmer - det är ju skogsbondens träd och inte skogsindustrins. Under tiden tar barren upp koldioxid och fungerar som kolsänka. Bilda opinion för någon form av ersättning för att skogsägaren väntar och ställer om - och ökar koldioxidinlagringen under tiden.
Om marktemperaturen skulle sänkas med 0,1 grader i världen genom att skogen fungerar bättre som kolsänka minskar risken för torka och vattenbrist under sommaren i Sverige. I torrare delar av världen som Afghanistan ökar möjligheterna att leva kvar och fortsätta att odla.
Nils Dacke - den störste bondeledaren genom tiderna - ropar till oss fem trädlängder tillbaka i tiden: "tänk själv, tänk själv" och ekot skallar från flera generationer bönder långt bortifrån -"tänk själv, tänk själv”.
Göran Arvidsson
Skogsägare i Dackebygd
