Rösta för ett mer eller mindre detaljstyrt EU

Avskogningsförordningen ska träda i kraft den 30 december i år. Intentionerna är goda, att skärpa kraven på EU-marknaden så att produkter exempelvis inte kommer från skövlad regnskog. Samma krav på spårbarhet ska ställas på produktion inom EU. Men det är lättare sagt än gjort. Nu höjs röster i flera tunga EU-länder att förordningen ska flyttas fram.   

Det är komplexa processer att kartlägga resan från ett avverkat träd till en toapappersrulle. Om det ens är möjligt så kommer det att innebära nya byråkratiska krav och kontroller, vilket givetvis kommer att fördyra produktionen. Hur ska kunder och konsumenter upplysas om detta? Frågan är också varför dessa krav ställs på den gröna näringen, men inte på hela sektorn av fossil energi. Varför ska de produkter som bidrar till en grön och förnyelsebar omställning bära högre kostnader än de som inte gör det? Konsekvenserna blir särskilt stora för skogsnationer som Sverige och Finland. 
 

Lagen är ett exempel på den detaljstyrning som EU-kommissionen har tagit fram under den gångna mandatperioden. Ett annat omdiskuterat lagförslag är det om skogsövervakning. EU-kommissionen verkar vilja sammanställa egen skogsdata. Inom detta område är Sverige långt framme med rikskogstaxeringen som firade 100 år förra året. Liknande system finns i de flesta medlemsländerna i EU, så det smidigaste borde vara att bygga vidare på det befintliga och skjuta till resurser där kartläggning inte finns. 

Det finns sedan mycket att säga om äganderätten till data och att det inte går att förlita sig till enbart fjärranalys, en teknik som ännu inte är tillförlitlig och behöver kombineras med fältinventeringar. Ett stort misstag som har varit svårt att reparera är när den högt respekterade vetenskapliga tidskriften Nature i juli 2020 publicerade en artikel med resultat baserat på fjärranalys som visade en dramatisk ökning av avverkade skogsarealer i Sverige och Finland. Siffror som visade sig vara helt felaktiga då myrmark och andra ytor hade räknats in som avverkade ytor. 
 

Framför allt behöver EU-kommissionen tydliggöra vad målet och syftet är med lagförslaget. Det bästa vore att skrota det nuvarande förslaget och börja om på ett blankt blad.         

  
Dagarna rusar fram mot EU-valet. I detta nummer av Land Skogsbruk svarar partiernas toppnamn på vilka skogsfrågor som de tycker är viktigast. Extra intressant är se vilka utskott de har som ambition att sitta i. Se till att vara påläst vid valurnan den 9e juni. Vilken parlamentariker som får din röst kan avgöra om det att komma flera detaljerade lagförslag som rör skogen eller inte. 

Anna Nilsson