Politiker får inte vara för långsiktiga

Politiker anklagas ibland för att inte vara tillräckligt långsiktiga. Men det kan vara ett lika stort problem att de inte är tillräckligt kortsiktiga. Det är naturligtvis bra att göra planer och sätta långsiktiga mål. Men det kan också vara ett sätt att slippa ta ansvar för vad som händer nu. Vi kommer strax till skogen, men börjar med infrastrukturpropositionen eftersom den är ett så tydligt exempel. Den presenterades i oktober i fjol och riksdagen antog den i december. Under perioden 2026-2037 vill regeringen satsa 1 171 miljarder kronor, främst på vägar och järnväg. Det är enligt ett pressmeddelande en ökning med 262 miljarder kronor.

Samtidigt är det ett inte förpliktigande dokument, fram till 2037 kommer vi att ha minst tre riksdagsval och varje regering har möjlighet att ändra planen som den vill. Det enda den här regeringen med säkerhet styr över är nästa års anslag. Skogsbruk är en av de mest långsiktiga verksamheter som finns.

Den som lite teoretiskt vill göra en investeringskalkyl ska bedöma marknaden för virket i slutet av det här århundrandet och hur skogspolitik och andra omvärldsfaktorer förändras under perioden. Det är inte bara svårt, utan helt omöjligt. Därför hamnar det dagsaktuella läget i fokus även när det handlar om mycket långsiktiga investeringar. Och då kan man verkligen tala om blandade budskap. Marknaden är tydligt positiv med rekordhöga virkespriser, medan politiken innebär att staten förbjuder avverkning enligt Artskyddsförordningen utan att betala någon ersättning.

I brist på långsiktigt mål får vi ändå anta att både regeringen och merparten av oppositionen inser hur värdefull skogen och skogsindustrin är för hela landet, och för landsbygden i synnerhet. Långsiktigt är det rimligt att tro att politikerna vill att skogsbruket ska kunna drivas effektivt och att avverkningarna ska kunna öka. Men kortsiktigt är alltså budskapet snarare tvärtom. Vi har stor osäkerhet kring den svenska politiken och en hel rad med EU-initiativ som ska införas. Vad de nya EU-reglerna betyder för Sverige vet vi lite om, och för den enskilde skogsägaren är det omöjligt att bedöma vad de betyder för den egna gården.

Men det har precis kommit ett delbetänkande från skogsutredningen med bra förslag, invänder kanske någon. Det stämmer att skogsutredningen lämnat förslag, och trots att de arbetet i rekordfart är det tveksamt om de nya reglerna kommer att träda i kraft före nästa val. Problemet är att regeringen väntade så länge med att tillsätta utredningen.

Så när jag bedömer regeringen lägger jag mindre vikt vid de långsiktiga målen och tittar mer på hur det ser ut just nu.

Knut Persson