Parkera utredningen i väntan på helhet

En ny höst med förvirrad skogspolitik. Inga klara mål och ett otydligt regelverk där rätten till brukande i flera fall avgörs i domstol. Några utredningar är på gång för att klargöra förutsättningarna, fast ett ordspråk är nära till hands:

"Jag ser ljuset i tunneln, men vet inte om det är tåget som kommer."

Det handlar om tre utredningar.

• Ny skogspolitik. Ett delbetänkande kommer före jul. Allt ska vara klart i augusti nästa år.
• Artskyddet utreds fram till årsskiftet.
• Miljömålsberedningen har begärt förlängd tid fram till mars nästa år. 

Att döma av vad som läckt ut från ett dokument på över 1500 sidor börjar den sistnämna utredningen få konturer av ett  annalkande tåg. Ledamoten Carl-Wiktor Svensson (KD), varnar i ett debattinlägg i ATL för avverkningsskatt, förändrad intrångsersättning och avgifter på avverkningsanmälningar.

Ordmassorna är oroande i sig. Det väsentliga kan rimligt sägas klart och kort. Exempelvis är USAs konstitution, inklusive alla tillägg, 36 sidor.

Miljömålsberedningen ska visa hur EUs gröna giv kan omsättas till praktisk politik. En central del är att öka skogens upptag av koldioxid. Här finns ett konkret åtagande (LULUCF-förordningen).

Det bästa sättet för att öka tillväxten med allt från gödsling till bättre föryngringar. Alternativet är att bromsa avverkningarna. Det är inte hållbart på sikt, men är kortsiktigt effektivt. Vi befarar att det sistnämnda lyfts fram.

Ett förslag är att ha böter för de som avverkar i förtid, och premiera  förlängd omloppstid. Hur det ska hanteras enkelt och rättvist är ett mysterium.

I den gröna given ingår också biologisk mångfald. Här väntas förslag på begränsat brukande och fler reservat. Det hela blir oklart genom att EU, efter att utredningen kom ingång, beslöt om målet att restaurera skog till ett historiskt tillstånd.   

Både i miljömålsberedningen och i tolkningar av restaurering finns idéer om att begränsa brukandet på drygt 1 miljon hektar. Man får väl ändå förmoda att det delvis är samma ytor. Ingen vet. Uppenbarligen behövs en helhetssyn.

Det bästa är faktiskt att tills vidare bortse från miljömålsberedningens förslag och låta dessa ingå som ett underlag till skogsutredningen. Det är helt orimligt att jonglera med att massa förslag och utredningar som delvis drar åt olika håll. Det blir förvirrande och otydligt. När vi nu har en ordentlig skogsutredning måsta den omfatta helheten och ge förslag som hänger ihop på ett begripligt sätt.

Med artskyddet är det lite annorlunda eftersom frågorna är mer akuta. Det bråttom med vettiga regler, men ljuset i tunneln är bedrägligt.

Pär Fornling