Den skogliga debatten präglas av att oroligt titta i backspegeln, vrida klockan tillbaks och backa mot framtiden. Det vore bättre att höja blicken och ta vara på möjligheterna. Om vi vill finns det många lågt hängande frukter att plocka. Det skriver Pär Fornling.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Den skogliga debatten präglas av att oroligt titta i backspegeln, vrida klockan tillbaks och backa mot framtiden. Det vore bättre att höja blicken och ta vara på möjligheterna. Om vi vill finns det många lågt hängande frukter att plocka.
På 1980-talet lyftes ståndortsanpassat skogsbruk fram genom anpassning till de naturgivna förutsättningarna. En hel del blev bättre, men nu finns helt andra verktyg. Vi kan tala om precisionsskogsbruk. Genom att kombinera information från laserskanning, drönare och skördare får vi information om skogen och marken. Därmed går det att planera detaljerat.
Ett kuperat hygge har olika förutsättningar. På blöta delar kanske björk passar bäst, på torra höjder tall och i övrigt gran - eller helt andra trädslag. Därför finns det anledning för plantören att variera trädslagen efter en detaljerad karta eller kanske med hjälp av en planteringsmaskin. Att planera och kartlägga terrängen gynnar också biologisk mångfald.
Värdet av evighetsträd, kantzoner och lämnade trädgrupper ökar i värde ju äldre de blir. Då gäller det att ha koll på den "generella hänsynen", annars finns risken att den försvinner vid gallringen. Att ha detaljerad information om markens förutsättningar gör det också möjligt att planera för mångfald där det har bäst effekt. I kombination med aktiva åtgärder går det att få mycket mer mångfald på mindre yta. Det är förstås bättre än att räkna naturvårdsnyttan i antalet avsatta hektar. Att mäta och ha koll på skogen är faktiskt Sveriges paradgren, manifesterad genom den hundraåriga riksskogstaxeringen. Och nu kan kunskapen lyftas till nya nivåer.
Vi är också ett ledande land när det gäller förädling av träd. Hittills har det handlat om tiotalet procent i bättre tillväxt och högre kvalitet. Det är bra, men inte avgörande. När den ökade tillväxten börjar nå 30 procent, där förädlingen nått längst, är det läge för ett ordentligt genombrott. Målet för björken är 50 procent bättre tillväxt och bättre kvalité inom något årtionde. Potentialen för nya trädslag är en slumrande resurs, exempelvis finns forskning som visar hur gamla granåkrar kan ersättas med poppel. Och kunskap om tåliga trädslag för ett nytt klimat.
Utöver det här erbjuds en hel palett med alternativ till bättre skötsel och tekniska innovationer i närtid. Fördelarna är bättre tillväxt som gynnar skogsägaren och motar klimatförändringen genom att träden binder in mer kol. Dessutom ersätter virket fossila produkter.
Möjligheterna finns om hörnet, men de kommer inte av sig självt. Förhoppningsvis lyfter den nya skogsutredningen fram dem och bidrar till att vi höjer blicken.
Pär Fornling
