Våra politikers oförmåga att skapa ordning i vad som gäller kring juridiken med artskyddet bidrar nu till att marknaden sätts i gungning. Vem ska stå för kostnaderna för en affär i mångmiljonklassen om en planerad avverkning blir stoppad av miljödomstolen?, skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Våra politikers oförmåga att skapa ordning i vad som gäller kring juridiken med artskyddet bidrar nu till att marknaden sätts i gungning. Bankerna har tidigare sett produktiv skogsmark som en säker investering. Men nu har bristen på politisk handlingskraft lett till en allt mer utbredd osäkerhet om hur artskydd ska värderas vid en skogsförsäljning. I detta nummer skriver vi om skogsägaren Sven-Olof Janssons planerade fastighetsköp som har lagts på is efter registrerade fynd av orkidén knärot i artdatabanken. Det aktuella området som var registrerat var cirka 17 hektar med ett värde av 2,5 miljoner kronor och var en del av en större fastighet på 240 hektar. Det var den beräkningen som gjorde att han förlorade budgivningen av fastighetsköpet. Enligt Land Skogsbruks rundringning bland mäklare leder registrerade observationer av artfynd till ett allt större frågetecken vid fastighetsaffärer.
Vem ska stå för kostnaderna för en affär i mångmiljonklassen om en planerad avverkning blir stoppad av miljödomstolen? "Det blir rysk roulette", konstaterar Sven-Olof Jansson. Han var själv observant och gick in för att titta efter registrerade fynd på fastigheten i artportalen, och det är definitivt något som landets köpare och säljare av skog också behöver vara. Att sanningshalten i Artdatabanken kan vara högst tvivelaktig är en annan fråga. Detta gör att skogsägare som planerar att sälja eller avverka tvingas vänta på grund av vågspelet. På skogsmark där det finns artfynd dör marknaden, bekräftar en av mäklarna som Land Skogsbruk har intervjuat.
Det här är en oroande utveckling, som inte enbart drabbar skogsägarna utan även påverkar arbetsmarknaden, skatteintäkter, exportmöjligheter och råvara som ska säkerhetskälla en grön omställning. 2 miljoner hektar av den svenska produktionsskogen skulle bli undantagen ifall artskyddet praktiseras fullt ut - enbart baserat på fem arter, det visar beräkningar från LRF Skogsägarna i den nya rapporten "Artskyddet och skogen". Detta enbart baserat på fem arter.
Tidigare i år presenterade regeringen en ny skogsutredning, där artskyddsfrågan lyftes ut separat för att hanteras separat. Det är viktigt att utredningen sker snabbt och kommer med konkreta slutsatser. Skogsägare ska inte straffas ekonomiskt för att de har fridlysta arter i sin skog. Det finns många flera effektiva åtgärder som dessutom skulle gynna den biologiska mångfalden.
Samtidigt har den politiska oförmågan och den polariserade debatten ihop med en fragmenterad eller obefintlig bevakning i allmänmedia målat ut skogsägarna som bovarna i dramat. Den samlade skogsägarrörelsen behöver arbeta för att stärka sin ställning i den offentliga debatten och återfå allmänhetens förtroende.
Anna Nilsson
