Minska polariseringen i skogsdebatten

Skogsdebatten i Sverige har blivit alltmer polariserad. Som moderat ledamot i miljö- och jordbruksutskottet ser jag behovet av att minska motsättningarna och istället fokusera på lösningar som gynnar klimatet, miljön och ekonomin. Vi behöver en debatt som bygger på förtroende och samarbete, där skogsägarnas kunskap och erfarenhet tas till vara.

Moderaterna litar på skogsägarna. Det är skogsägarna själva som bäst känner sin skog och vet hur den ska brukas på ett hållbart sätt. Det ska inte vara centralbyråkrater eller "balkongbiologer" som dikterar villkoren. Ett aktivt och hållbart skogsbruk skapar värden för klimatet, miljön och människorna. Detta ansvarsfulla brukande är till nytta även för kommande generationer.

Vi vill stärka skogsägarnas rätt att bruka sin egen skog. Äganderätten är en grundläggande rättighet som vi måste värna om. Tyvärr ser vi att skogsägares rätt inskränks genom byråkratiska åtgärder och regler som skydd av vissa arter, samt genom miljöorganisationers möjlighet att driva rättsprocesser. Detta begränsar skogsägarnas möjligheter att bidra med klimatsmarta produkter och hållbar tillväxt.

I dag brukas inte drygt en fjärdedel av Sveriges skogsmark. Moderaterna är tydliga – vi kommer inte att ta mer skog ur bruk. Om mer skog ska tas ur brukande framöver, så måste det bygga på att markägaren själv vill det. Vi vill se en skogsnäring som kombinerar hög produktion med naturhänsyn, där produkter från skogen ersätter fossila alternativ och bidrar till klimatomställningen.

Miljöpartiets vision om att ersätta trakthyggesbruket med hyggesfritt som en universallösning står i stark kontrast till verkligheten i det svenska skogsbruket. Denna metod fungerar dåligt under svenska förhållanden och går emot skogsägarnas vilja. 

På sikt skulle en sådan politik innebära stora ekonomiska förluster för skogsägare och företag samt kraftigt reducera skogsnäringens bidrag till Sveriges ekonomi. Detta skulle särskilt drabba regioner där skogsbruket är en central del av försörjningen och där industrin genererar viktiga skatteintäkter som finansierar vår gemensamma välfärd. Det är dock viktigt att kombinera olika metoder, men det är avgörande att skogsägarna får bestämma det själva. Att minska skogsägares handlingsutrymme riskerar att underminera de ekonomiska och klimatmässiga fördelar som ett aktivt och hållbart skogsbruk ger.

Ett aktivt brukande av skogen är centralt för att öka dess klimatnytta, där produkter från skogen ersätter fossila alternativ och bidrar till klimatomställningen. Växande skogar som brukas aktivt binder mer koldioxid än skogar som står och åldras, samtidigt som de möjliggör framställning av klimatsmarta material och bränslen. Denna användning skapar större klimatnytta än att enbart låta skogen stå som kolsänka.

Samtidigt är skogsnäringens ekonomiska bidrag avgörande. Den levererar inte bara klimatnytta utan skapar också sysselsättning och skatteintäkter. Om skogen enbart används som kolsänka skulle stora delar av skogsbruket behöva avvecklas, med allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser som följd. Dessutom är äldre, orörda skogar känsliga för stormar, insektsangrepp och bränder, vilket ytterligare understryker vikten av ett hållbart och aktivt skogsbruk.

Vi måste därför arbeta för ett aktivt och hållbart skogsbruk där skogsägarna har frihet att bruka sin skog. Det är denna modell som har skapat det framgångsrika svenska skogsbruk vi har idag. Genom att öka produktionen i den svenska skogen kan vi bidra till både klimatomställningen och ekonomisk utveckling.

Låt oss minska polariseringen i skogsdebatten genom att fokusera på gemensamma mål och respektera skogsägarnas kunskap. Genom samarbete kan vi säkerställa att skogen fortsätter att vara en resurs för klimatet, ekonomin och kommande generationer.

Marléne Lund Kopparklint (M)

Ledamot Miljö- och jordbruksutskottet  och ansvarig för moderaternas naturvårdspolitik