Mellanskog är åter herrar i sitt eget hus

Efter dikeskörningen för nästan 30 år sedan är Mellanskog åter på vägen med alla fyra hjulen. Ett första avgörande steg var när man år 2017 återställde insatskapitalet och nu blir föreningen herrar i sitt eget hus genom att köpa ut delägarna i förädlingsindustrin.

Det är resultatet av ett målmedvetet arbete och bekräftar att den ekonomiska föreningen är rustad att klara utmaningar. När det tar emot är motiverade medlemmar beredda att ställa upp. Det visade sig när Södra klarade krisen från 1970-talet och det har visat sig i Mellanskogs utveckling efter den olyckliga fusionen 1996 mellan Mälarskog och gamla Mellanskog.

Till att börja med hade de bägge föreningarna svårt att enas om ett gemensamt huvudkontor, vilket alltid är ett olycksbådande tecken. Industrin fick omgående problem. Det landade i att LRF, och Södra under en period, gick in som delägare. Lagom till julen 1999 nödgades föreningen ta av insatskapitalet för att få kapital till industrin. Den som därefter lämnade föreningen fick alltså inte insatserna tillbaks fullt ut. Det hela fortsatte med att man för drygt 20 år sedan gick ihop med Sveaskog och bildade Setra genom att inkludera den statligt ägda industrin. Därefter köpte Mellanskog först ut LRF och nu köps statens andel. Därmed blir Setra ett helägt bolag, precis som föreningarna fullt ut ägde industrierna innan fusionen. Det är oftast bästa utgångspunkten i ett kooperativt företag.

Staten behöver inte vara en dålig delägare, tvärtom, men för den ekonomiska föreningen blir det lätt knepigt med delägarskap och dubbla lojaliteter. Det hela fungerar bäst med raka och nära rör mellan skogsgården och industrin. Mål och medel får inte byta plats, vilket är lätt hänt. Industrin i det kooperativa företaget är till för skogsgårdens bästa, inte tvärtom. Nu är det förstås upp till Mellanskog att utveckla och stärka Setras affärer. Lönsamheten är ganska modest, jämfört med övriga träindustrin. Potentialen finns, inte minst är man långt framme när det gäller förädling. I våras fördubblades kapaciteten att göra massiva korslimmande träskivor, KL-trä.

Med historiskt höga råvarupriser och närmast brist på råvara är det angeläget att få ut ett högre värde av råvaran, då är KL-trä och liknande produkter en bra möjlighet. Här finns mycket mer att göra för att utveckla träbyggandet. Och om det ska vara någon idé att äga egna industrier måste de ligga i framkant och visa vägen, annars blir de ett släpankare som bromsar utvecklingen.

Med full kontroll finns förutsättningar att navigera rätt till medlemmarnas bästa.

 Pär Fornling