Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Den ”vinklade” skogsutredning som nu finns på hur Svenska kyrkans skog ska skötas i framtiden är allt annat än objektiv. Detta då den är framtagen av en före detta ordförande för Naturskyddsföreningen tillika tidigare statssekreterare hos dåvarande miljöminister Åsa Romson. Den avkastning som skogen ger till kyrkan och dess församlingar är inte försumbar i siffror, cirka 500 miljoner årligen i avkastning som nu utredaren vill reducera radikalt. Värdeminskningen av den mark som tas ur produktion kommer att märkas och det kan tänkas att statens krav på hur kyrkans mark skulle skötas vid skilsmässan aktualiseras.
Inte heller finns någon konsekvensanalys på vad som kan hända med församlingarna och hela organisationens ekonomi till följd av ett genomförande enligt utredarens önskemål, det enda som finns är införandet av en hållbarhetsavgift? En avgift som är högst oklar hur den ska fungera i siffror.
Även om utredaren och de som applåderar den aldrig behöver ta hänsyn till de som kan komma att bli av med sina jobb på grund av en försämrad ekonomi, så borde slutsatserna i alla fall ge ordförande för kyrkostyrelsen (en före detta fackbas) hicka! Hur jordbruksmarken ska hanteras i framtiden är märklig, med minskad markbearbetning, återvätning av jordbruksmark, men med bibehållen produktion och avkastning?
Vi har idag en skogslagstiftning och olika certifieringar vid skogsskötsel och skogsavverkningar och även skötsel av jordbruksmarken har sina krav och regler. Min uppmaning till kyrkostyrelsen är: Följ de krav, regler och lagar som finns idag. Det som den här utredaren föreslår, kan för församlingarnas och hela kyrkans skull kastas i soptunnan!
P-A Pettersson
skogsägare Evertsberg och medlem i Svenska kyrkan