Hur ska blädningen fungera i praktiken?

Det talas ofta om blädning och det vanligaste är nog att man kommer att se mindre granar under tallar som skulle kunna bli nästa generation. Då är frågan vilken bonitet det är. Är det lämpligt om det är under g26? Nästa fråga är hur stora luckor det blir när stickvägar är gjorda. Hur ska tallarna tas ner, ska en maskin som kvistar ta ner dem, ska sedan en massor av skadade unggranar tas bort eller ska de kvistas för hand. Kommer det då att bli det för stora luckor?
Tar man ner allt blir det virke i stickvägarna vid förstagallringen. Någon sa att man ska inte gallra utan vänta tills man blädar bort de stora träden. Men går det att göra så med en tät ungskog som bara har tofsar i toppen på de mindre träden? Det ska nog vara hårt röjt från början i sådana fall men hur blir kvalitén då?  Det vore intressant att få veta Skogsstyrelsens argument till att förbjuda blädning tidigare? 
 

Min erfarenhet är att det är större risk att träd med stor del gröna grenar vrider sig mer (fibervinkel). Det borde finnas många som kan det här bättre och som kunde dela med sig av sin erfarenhet. Jag har inte läst att något sågverk har framfört varken för- eller nackdelar med blädning? Många säger att blädad skog släpper ut mindre koldioxid. Men jag har aldrig  hört att det är brist på koldioxid.  
Därför kan kringliggande ungskogar ta upp desto mer med trakthyggesbruk. På ett trakthygge kan det dessutom tas ut mer grot som släpper ut koldioxid i värmeverket och ersätta olja istället för i skogen. Vill  industrin ha grovt virke med stora grenar? Det sägs att gamla naturskogar innehåller mycket mer virke än slutavverkningsskogar, det skulle i så fall vara intressant att se en sådan. Ruthuggning ska ju vara bra men hur blir det med tjuren i veden. Hur mycket skulle blåst ner om stora delar hade varit ruthuggda före stormen Gudrun? 

Nu ska Svenska kyrkan kyrkan lägga om hälften av skogsbruket, den äldsta skogen ska sättas av och därefter ska skogen blädas och dessutom slutavverkningsåldern höjas. Det kommer dröja många år innan det kommer några större mängder timmer från kyrkan. Jag undrar hur många av dem som vill bläda förstår att risken är stor för vindfällor när kyrkans slutna skogar ska glesas ut så de blir flerskiktade.
Detta skulle kunna ge mångdubbelt med kalhyggen efter en storm. Men det kanske är meningen att de yngsta skogarna ska omvandlas till blädningsskogar? Det vore behövligt att se i skogen hur det är tänkt. Hoppas att kyrkan ordnar med många exkursioner. Det vore intressant att veta ifall vindfällor och insektsangrepp ska åtgärdas eller ska det bli barkborreodling. Undrar vad utredningen tror ska användas i stället för kyrkans trä? Det blir inte lätt att öka infångningen av koldioxid.  

Leif Olausson

Skogsägare