Bra investering att möta hoten med mer förädling

I flödet av förvirrade utredningar, utan helhetssyn, glimmar det till ibland. Det gäller "En framtid för alm och ask", vilken nu lämnats till landsbygdsministern.

Asken hotas av en svamp som ger askskottssjuka, men det finns hopp. En del träd är resistenta och forskarna har fått fram motståndskraftiga kloner. Arbetet rullas framåt med tillfälliga anslag.

Det är mer kritiskt för almen. Också den hotas av en svamp som almsplintborren för in i trädet. Andra länder har kommit långt med att få fram resistenta plantor, men i Sverige handlar det mest om att bromsa spridningen genom att ta bort angripna träd, framför allt på Gotland. Där finns Europas största kvarvarande bestånd av almar. Saneringen av träd har ingen långsiktig finansiering.

Det kan tyckas vara marginella trädslag, men de ger ett förnämligt virke, är djupt rotade i kulturarvet och ett hundratal arter är helt beroende av ask och alm.

Dessutom handlar det om mycket mer än ask och alm. Vi måste lära oss leva med nya hot. Ett förändrat klimat ger livsrum för nya skadegörare. Och den dåligt kontrollerade handeln med växter gör att många patogena arter följer med som fripassagerare. Ungefär en fjärdedel av alla skogsplantor importeras, till det kommer alla prydnadsväxter. Det räcker att patogener följt med bevattning för att det ska vara tickande bomber. Gränskontrollen behöver uppenbarligen bli bättre.

Hoten kan också anlända med importerat trä. Typiskt nog visar DNA-analyser att almsjukan kom till Gotland år 2005 med ett parti obarkad almved. Alldeles oavsett detta finns all anledning att lägga in en högre växel när det gäller förädling av trädslag. Det handfasta arbetet görs av Skogforsk. Den totala kostnaden är runt 25 miljoner kronor om året. Nästan allt går till gran och tall.

Det är väl investerade pengar och det borde vara betydligt högre belopp. Förädlingen ger bättre tillväxt, högre kvalité och ökad motståndskraft mot olika hot. Insatserna för ask och alm handlar om förvånansvärt lite pengar med tanke på hur mycket som står på spel.

Totalt föreslås 14 miljoner kronor om året under 10 år. Av det står förädlingsarbetet för runt tre miljoner kronor. Till det kommer kompletterande forskning. Nästan hälften av de föreslagna insatserna går till att fortsatt ta hand om angripna almar på Gotland.

Det är långt under en procent av Naturvårdsverkets anslag till skydd av värdefull natur, i huvudsak nya reservat.  Även om jämförelsen haltar kan man konstatera att insatsen för ask och alm ger oändligt mycket mer miljönytta per insatt krona.

 Pär Fornling