Äganderätten innefattar även hyggesfritt

"Det enda som alla kan vara överens om är att det är bra att bygga trähus". 
Uttalandet gjordes under ett skogsmöte för ett tag sedan. Det sammanfattar den breda skogsdebatten ganska väl. Själva kärnan är synen på skogen och hur den bör - eller inte bör - brukas. Men de allra flesta håller med om att det är bra, snyggt och hållbart att bygga i trä (förutom möjligen cementindustrin, fast det är ju av ren självbevarelsebedrift).  

I det offentliga samtalet kan det låta enkelt "att gå över till hyggesfritt", samtidigt som förväntningarna ofta kvarstår på att samma mängd skogliga produkter ska fortsätta flöda. 
Det är viktigt att föra ut att den svenska privata skogsägarkåren inte är homogen. Det finns de som har använt sig av dessa metoder länge, och de som är nyfikna på att börja. De som använder vissa metoder när det är lämpligt, och de som inte ser någon vits i att förändra något. Samtidigt uppfattar en del själva begreppet som provocerande i sig. Att man som skogsägare ska behöva rucka på rådande uppfattning, göra på ett annat sätt och frågor väcks om lönsamheten.

Klart är att efterfrågan ökar även bland skogsägarna. Exempel är att Södra har börjat erbjuda hyggesfri avverkning och Svenska kyrkans skogsutredning där en tredjedel av skogsinnehavet föreslås att övergå till ett naturnära skogsbruk. 
Nyligen var jag på ett fulltecknat seminarium som forskningsinstitutet Skogforsk arrangerade i riksdagen. Ämnet var möjligheter och utmaningar med hyggesfritt i Norden där Johan Cedergren, forskare i skogsskötsel på Skogforsk, har tagit fram en vetenskaplig sammanställning av kunskapsläget ihop med forskare från motsvarande institut i Finland och Norge.  

Den första slutsatsen är att det är mycket vi inte vet. Vi vet inte om den biologiska mångfalden gynnas mer av hyggesfria metoder jämfört med ett trakthyggesbruk. Den andra slutsatsen är att det beror på. Olika metoder passar olika bra beroende på marktyp och geografi. Det går inte att dra exempelvis tyska erfarenheter rakt av när det kommer till återväxt. 
Alla skogsägare har olika mål med skogsägandet och alla behöver inte göra likadant. Det är klart att skogsindustrin kommer att påverkas negativt om alla radikalt ställer om samtidigt. Men det är föga troligt eftersom alla skogsägare inte har intresset eller möjligheten till det. 
Det som stack ut på riksdagsseminariet var att flera arkitektfirmor deltog. Med en ökad efterfrågan så finns det också en ökad betalningsvilja vilket kan gynna skogsägaren på längre sikt. 

Förändringen kommer, och den behöver inte vara rakt igenom dålig. 
Viktigt att komma ihåg är att äganderätten innefattar även valet av hyggesfritt. 

Anna Nilsson