Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har startat viktiga utredningar och pratat positivt om vår bransch. Men för att den optimismen ska fortsätta att hålla i sig måste det nu gå från ord till handling. Det skriver Inger-Lise Sjöström, ordförande, LRF Mjölkdelegation.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
"Det är hög tid för ett ökat fokus på svenska livsmedel genom livsmedelsstrategin 2.0", skrev landsbygdsminister Peter Kullgren i en debattartikel i Land Lantbruk i samband med att han startade arbetet den 7 februari 2023. Det är drygt två år sedan dess, men ännu lyser den uppdaterade livsmedelsstrategin med sin frånvaro. Dagens livsmedelsstrategi, som vi styrs av, klubbades i juni för åtta år sedan. Då visste vi inte vad covid var för något, vi läste varken om kabelbrott i Östersjön, intrång i kommunala vattentorn, sabotage i LKABs gruvor i Kiruna eller cyberattacker på Norrmejerier. Men trots det oroliga omvärldsläget så är ändå framtidstron hög inom animaliesektorn och det är framför allt mjölkföretagare som är positiva enligt senast mätningen av LRFs Grönt näringslivsindex.
Högre avräkningspriser och stabila kostnader för insatsvaror är två anledningar, men att politiker som landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har startat viktiga utredningar och pratat positivt om vår bransch är också en anledning till att vi tror på framtiden. Men för att den optimismen ska fortsätta att hålla i sig måste det nu gå från ord till handling.
Trots att investeringsviljan är hög, att intresset för att bli mjölkbonde ökar och trots att vi som är i branschen vill öka vår produktion av mjölk- och mjölkprodukter så fortsätter antalet mjölkgårdar och även antalet mjölkkor att minska. Under de två åren som politikerna har pratat om att uppdatera livsmedelsstrategin har vi förlorat ytterligare drygt 20 000 kor i Sverige. Drar man tidslinjen ännu längre kan man se att under 40 år har antalet mjölkkor halverats och 9 av 10 mjölkföretag har försvunnit. Under samma period har befolkningen ökat med cirka 50 procent. Det är ohållbart för en bransch som är motorn i lantbruket och i livsmedelsförsörjningen. En fjärdedel av jordbrukets produktionsvärde skapas av oss mjölkföretagare trots att vi bara är cirka 2 500 mjölkföretagare kvar i Sverige.
Tack vare god djuromsorg och företagande i världsklass har vi skapat en produktivitet som tidigare generationer knappt kunde drömma om. Men vi räcker inte till, vi måste få politiska beslut som gör att vi kan öka vår mjölkproduktion ytterligare. I dag producerar vi bara motsvarande 70 procent av de mjölkprodukter som konsumeras i Sverige. I nuläget fattas det svensk mjölk motsvarande drygt tre miljoner svenskar dagliga konsumtion. Det motsvarar befolkningen i hela Mälardalsområdet.
I ett land som är skapt för mjölkproduktion, med bra klimat, hög teknologi och där mjölkproduktionen är en av världens mest hållbara har vi alla möjligheter att ha ett överskott på mjölk, inte underskott. Då skulle vi inte bara stärka den svenska livsmedelsberedskapen, vi skulle också bidra till sänkta utsläpp globalt.
Mjölken är motorn i lantbruket, men det är en motor som måste ha nytt bränsle. Det kan den få i form av en uppdaterad livsmedelsstrategi och politiskt långsiktiga beslut som är med i sin tid och stärker både nutidens och framtidens mjölkföretagare.
Det skulle gynna mjölkföretagare och samtidigt stärka vår livsmedelsberedskap.
Inger-Lise Sjöström
Ordförande, LRF Mjölkdelegation
