Med sin kommentar om att "362 dödade får låter lite" så visar Susanne Palme, mångårig journalist på Sveriges radio, att hon inte förstår vidden av vargens närvaro för bönder med djur på bete. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
”Jag kan inte bedöma, men det låter väldigt lite. Att det här ses som ett så stort problem.”
Kommenterar Susanne Palme, mångårig journalist på Sveriges Radio och tidigare EU-kommentator, antalet dödade och skadade får i vargattacker. I en bild under hennes föreläsning "Vargen, Sverige och EU" visades siffror på tamdjur attackerade av varg under 2023: 362 dödade och 45 skadade får (av totalt 334 687), 8 dödade och ett skadat nötdjur och 6 dödade getter.
Det är mitt på dagen, så mitt i Stockholm det går att komma på Kulturhuset vid Sergels torg. Vi får veta att det här är "ett kunskapshöjande initiativ, inte ett debatt-tillfälle".
Susanne Palme tar avstamp i när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens ponny Dolly blev dödad av en varg på familjens gård i Tyskland natten till den 1 september 2022. Hon beskriver svängningen i EU-politiken sedan dess och gör analysen att det är de högerextremas frammarsch i Europa som gör att vargen har gått från "strikt skyddad" till "skyddad". Hon visar förvisso en karta på att det nu finns drygt 20 000 vargar i EU. Men hon drar inte slutsatsen att det är därför vargens skyddsstatus har ändrats.
Med sin kommentar om att "362 dödade får låter lite" så visar hon att hon inte förstår vidden av vargens närvaro för bönder med djur på bete. För de fårbönder som kämpar med svag lönsamhet, hur det känns att hitta djur rivna i sin hage – eller rädslan för att det ska ske. Att snittet är drygt 30 djur per besättning och att många är deltidsbönder inte sällan väljer att avveckla om situationen blir för tuff. Det handlar inte enbart om det antal djur som blivit dödade eller skadade, det handlar om osäkerheten.
Det går att se det som ett nytänkande drag att arrangera en vargföreläsning mitt i centrala Stockholm. Men varför inte hålla den på någon av våra bygder där vargen utgör ett växande problem? "Tajt budget och vi finns ju här", blir svaret från arrangören.
En titt i programmet visar att andra föreläsningar i serien handlar om EUs nya mandatperiod, tillväxt och migrationspolitik. De andra föreläsarna är meriterade forskare. Varför inte behandla även detta ämne med samma respekt?
"Hur ställer sig landsbygdsbefolkningen till det här med varg?" frågar en i publiken. Svenska rovdjursföreningen hänvisar till en undersökning visar ”att många inte vill ha vargen inne i sina byar men har inte något emot att ha den ute i skogen". Någon efterlyser en mer saklig debatt.
Om EU-parlamentet vill skapa en neutral plattform så går det att göra mycket bättre än så här. Att hålla arrangemanget utanför storstaden skulle det göra överflödigt att gissa vad "landsbygdens folk" tycker.
Anna Nilsson
