Vår förhoppning och uppmaning till regeringen är att våga omvärdera värdet av att inkludera alla företagare i branschen i en lagstiftning som tillåter gårdsförsäljning. Det skriver flera debattörer.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Nu har vi äntligen ett skarpt förslag om en svensk modell för gårdsförsäljning av vin, öl och andra alkoholhaltiga drycker. Det innebär att det ska vara tillåtet att sälja dryckerna mellan klockan 10 och 20 direkt till den som har betalat för ett besök. Exempelvis under en guidad tur eller en föreläsning på vingårdar, mikrobryggerier eller små destillerier. Det kommer enligt förslaget inte att krävas att råvarorna har odlats på gården, undantaget är druvor på vingårdar.
Möjligheten att uppleva Skåne genom sina smaklökar kan öka attraktionskraften och göra att man lägger till ett stopp på vägen, eller stannar lite längre. Att kunna erbjuda sina kunder cider och öl likväl som aptitretare som ost eller ölkorv att köpa med sig gör att företagen får möjlighet att erbjuda sina produkter på ett mer komplett sätt, som inte begränsas till upplevelsen på plats. Planen är att gårdsförsäljning av alkohol ska tillåtas 2025.
Gårdsförsäljning av vin, öl och andra alkoholhaltiga drycker i Skåne handlar om mer än att människor ska kunna köpa med sig en god flaska av det som landsbygden har att erbjuda. Det handlar också om tillväxt och en ny möjlighet för lokala producenter att utveckla sina företag, och samtidigt främja besöksnäringen på landsbygden i regionen.
Men regeringen hade behövt våga mer. Ulf Kristersson (M) har pratat om en frihetsreform. Men de företag som omfattas av lagförslaget får högst producera 75 000 liter spritdrycker, 400 000 liter jästa drycker upp till 10 procent alkohol, till exempel öl och cider, och 200 000 liter jästa drycker över 10 procent alkohol, till exempel vin.
I praktiken innebär det att framgångsrika företagares möjligheter att ytterligare utveckla sin verksamhet begränsas. De flesta av Sveriges 750 dryckesföretag är små familjeföretag på landsbygden med upp till fem anställda. Förslagets kriterier gör att bara hälften av de 750 får bedriva gårdsförsäljning, på grund av kraven på hantverksmässig tillverkning, oberoende och småskalighet. Och färre lär det bli.
Här finns en potential att till en början fördubbla antalet anställda i dryckesföretagen, enligt en undersökning som LRF har gjort om företagarnas planer om gårdsförsäljning skulle bli verklighet. Positivt såklart, men det innebär att ännu fler företag inte uppfyller de kriterier som regeringen har satt upp. Ett moment 22, som i potten har möjligheten till fler investeringar, jobb och skatteintäkter på landsbygden.
En lagrådsremiss har nu lämnats över till EU-kommissionen. Planen är sedan att regeringens förslag ska gälla under en prövoperiod på sex år. Innan reformen löper ut ska den utvärderas och sedan permanentas om resultatet blir som regeringen vill. LRF anser att regeringen borde ha inkluderat de större företagen under prövoperioden.
Vår förhoppning och uppmaning till regeringen är att våga omvärdera värdet av att inkludera alla företagare i branschen i en lagstiftning som tillåter gårdsförsäljning.
Det skulle bidra till en mer attraktiv landsbygd i hela landet. Hela Sverige är ett dryckesland.
Maria Hofvendal Svensson, ordförande LRF Skåne
Ulrik Jönsson, ägare av Åhus Bryggeri
Ingemar Jönsson, Magnus Jönsson, Henrik Jönsson, Bengt Jönsson och David Ögren ägare av Kornheddinge BryggeriKompani
