Unga lantbrukare får ingen chans

Europas unga lantbrukare står inför en svår kamp. De möts av stängda dörrar, övermäktiga storföretag och en jordbrukspolitik som lämnar dem utan framtid. Vi anser att viljan att odla och förvalta kvävs av ett system som gynnar storskaliga producenter och ignorerar mindre gårdar. Målet är att säkerställa en stabil livsmedelsförsörjning och stödja jordbrukare, samtidigt tycker vi att de nuvarande systemen har bidragit till miljöförstöring, överproduktion och orättvisor. I en tid där klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald hotar vår framtid, är det tydligt att vi behöver ett jordbruk som kan möta dessa utmaningar.

Självförsörjningsgraden har i Sverige minskat från 75 procent till 50 procent de senaste 30 åren enligt LRF Ungdomens rapport Många vill - men få kan. Att ha en välfungerande livsmedelsstrategi är essentiellt vid kris och konflikt. Allt färre, men större, gårdar står för en allt större del av den svenska livsmedelsproduktionen. Sverige och resterande delar av EUs minskade matproduktion är mycket allvarlig!

Vi behöver etablera en gemensam livsmedelsstrategi på europeisk nivå för att säkra konkurrenskraften i svenskt jordbruk på den internationella marknaden. Den svenska livsmedelsstrategin syftar till att skapa en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja i svensk livsmedelsproduktion fram till 2030. Det övergripande målet är att öka den totala livsmedelsproduktionen, både konventionell och ekologisk, samtidigt som relevanta miljömål uppnås.

Småskaliga och unga lantbrukare är de som drabbas hårdast av de nuvarande systemen. Detta måste förändras! För att ge unga lantbrukare en rättvis chans att etablera sig och bidra till den europeiska livsmedelsproduktionen behöver vi införa ett etableringslån, likt CSN-lånet, som gör det lättare för unga att investera i jordbruket. Idag är endast 11 procent av EUs lantbrukare under 40 år, och rapporten från LRF Ungdomen visar att genomsnittsåldern på en lantbrukare i Sverige är 60 år. 

Några av de hinder unga lantbrukare står inför är kapitalbrist och därav även konkurrens med äldre, kapitalstarka lantbrukare. Trots dessa hinder uttrycker 94 procent av unga lantbrukare en vilja att bli ägare av jordbruk i framtiden, men hindras ofta av den komplexa överlåtelseprocessen och bristande stöd. Detta visar på ett akut behov av att jordbruksstödet reformeras!

Grön Ungdom Väst kräver att jordbruksstödet reformeras, etableringslån införs och att EU tar sig an en livsmedelsstrategi enligt svensk modell! Vi behöver en politik som förespråkar hållbara jordbruksmetoder och småskaliga producenter framför storskalig överproduktion och miljöförstöring. Det är både orättvist och oacceptabelt att använda skattemedel till att gynna rika godsägare när vi befinner oss mitt i en brinnande klimatkris och den biologiska mångfalden hotas.

Vi måste agera nu - för naturen, för landsbygden och för unga lantbrukare!

Markus Kerttu, språkrör 
Mathilda Palm, språkrör 
Nora Axberg, ledamot 
Grön Ungdom Väst