Tillåt virtuella stängsel nu
Frågan om virtuella stängsel ligger på högsta politiska nivå. Nu är det upp till våra beslutsfattare att svenska djurbönder ska kunna nyttja den nya tekniken. Det skriver Anna Nilsson.
Frågan om virtuella stängsel ligger på högsta politiska nivå. Nu är det upp till våra beslutsfattare att svenska djurbönder ska kunna nyttja den nya tekniken. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Elektriska stötar får inte användas för att styra djurs beteende inom svensk djurhållning, där elstängsel är undantaget. Därför har kravet från myndighetshåll varit att det behövs fler studier på de långsiktiga effekterna med virtuella stängsel innan tekniken kan bli godkänd i Sverige. Argumenten har varit att internationell forskning och praktiska erfarenheter inte lever upp till det svenska djurskyddets högt ställda krav. Australien, Irland och Norge är tre länder där tekniken med virtuella stängsel redan används.
Slutsatserna från flera svenska och internationella studier visar att djuren snabbt lär sig hur tekniken fungerar. Fördelarna är att mer mark skulle kunna användas för bete, vilket går i linje med ny lagstiftning från EU med fokus på naturrestaurering. Genom att inte behöva stängsla fysiskt sparas både tid och pengar. Trots ett stort intresse hos lantbrukare med betesdjur och åratal av forskning så har det inte hänt mycket för att föra utvecklingen framåt i Sverige.
Nu ligger frågan på högsta politiska nivå. I utredningen "Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd", som den särskilda utredaren Elisabeth Nilsson lämnade över till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i augusti förra året, lyftes tekniken fram för att bidra till ökad konkurrenskraft bland annat inom nötkötts- mjölk- och lammproduktionen. I utredningen framhölls aspekter som att virtuella stängsel kan öka den biologiska mångfalden då mer otillgänglig naturbetesmark skulle kunna betas.
Stötestenen har varit att Jordbruksverket skulle behöva göra en ny teknikprövning för detta, vilket hindrar att virtuella stängsel tas i bruk och kommer ut på marknaden. Men Elisabeth Nilssons bedömning är att tekniken inte kommer att leda till att djurskyddet påverkas negativt, och utredningen hänvisar bland annat till europeisk forskning på området. Detta förslag kom i höstas skuggan den intensiva debatt som kretsade kring ett annat av utredningens förslag, nämligen det om en mer flexibel beteslagstiftning för mjölkkor. Men virtuella stängsel förtjänar att komma fram i ljuset. Inte minst i sammanhanget av den studie som just nu pågår på Öland med fokus på praktisk tillämpning på skogsbeten i ett samarbete mellan forskningsinstitutet Rise, Länsstyrelsen i Kalmar län och Svenska köttföretagen.
Det känns som att få är emot fler betesdjur i våra landskap. Nu är det upp till våra beslutsfattare att göra det möjligt för svenska djurbönder att nyttja den nya tekniken. Det finns ingen anledning att skjuta upp beslutet längre.
Anna Nilsson