Ta ert ansvar, Arla och Lantmännen

Replik på debattartikeln: Sluta utred och börja agera av Cecilia Kocken, vd, Arla Sverige och Per Arfvidsson, vice vd, Lantmännen. 

Jag läser en insändare i Land Lantbruk undertecknad av vd och vice vd för Arla och Lantmännen där ni efterlyser att politikerna ska sluta utreda och istället agera för ökad självförsörjning. Jag håller med, men det är hög tid även för er att agera i positiv riktning.

Som största mejeri kan ni inom Arla börja med att ta emot alla som vill leverera mjölk och sluta stänga av och utesluta befintliga mjölkproducenter. Arlas så kallade hållbarhetsbetalning som ska premiera så kallad ”effektiv markanvändning”, missgynnar Sverige där vi har mycket betesmarker och lägre avkastning i skogs- och mellanbygd. Sluta ge mindre betalt till era leverantörer som värnar om naturbetesmarker och andra marginalmarker. Även gårdar som inte har möjlighet att röta sin gödsel missgynnas ekonomiskt. Arbetsglädjen och produktiviteten ökar med största sannolikhet bland era leverantörer om ni inte bedriver vad jag ser som en häxjakt genom era revisioner som ibland går helt fel.

Ni ställer krav på staten att hålla lager av förnödenheter och spannmål och erbjuder era tjänster. Men städa först i eget bås. Lantmännen själva har klent med lagerhållning av det som lantbrukare kan behöva med kort varsel. Även mottagningsstationer av spannmål är det glest om, speciellt i skogs- och mellanbygder. Var inte det själva grunden med föreningsrörelsen, att samordna inköp och försäljning på ett bra och lokalt sätt för medlemmarna? Räddningen är privata alternativ som förstår jordbrukarnas situation och att de inte alltid kan beställa reservdelar och andra förnödenheter några veckor före behov uppstår. Inom Lantmännen kan ni även sluta med er önskan att öka reduktionsplikten som ökar kostnaden för jordbrukarna där merparten redan idag har en skral ekonomi. Med bättre ekonomi på gårdsnivå kan spannmålen lagras där den produceras i avvaktan på leverans till kunderna.

Både Arla och Lantmännen har skrivit kontrakt med Science Based Targets Initiative (SBTI) som ni tydligen anser ger ett mått på den gröna omställningen. SBTI är ett system med högtravande mål som är byggt för industri, transporter och liknande verksamheter och inte alls för jordbruk. SBTI tar inte hänsyn till vetenskapliga vinningar kring nötkreaturens metanutsläpp och inte heller den kolinlagring som sker i mark och produkter, även det enligt vetenskapliga artiklar. Ett försök har gjorts inom SBTI att värdesätta påverkan på den biologiska mångfalden, men resultaten uteblir. Det är inte så konstigt för biologisk mångfald betyder olika saker världen över. I Sverige är den beroende av att jordbrukare finns även på mindre gynnade platser. 

Ni leder företag som är uppbyggda med pengar från landets jordbrukare. Ta ert ansvar och lev upp till de visioner om medlemsnytta som lantbrukarna har/hade som har finansierat era företag.  Lyft blicken istället för att räkna på detaljerna och överösa lantbrukarna med checklistor. Lantbrukarna vet oftast bäst själva hur deras jord och djur ska skötas.

Med andra ord: börja med att städa framför egen dörr så finns stora chanser att arbetsglädjen bland jordbrukarna ökar och därmed också produktionen och lagerhållningen på gårdarna.

Kersti Linderholm, agronomie doktor.