Utan ett starkare lagskydd för åkermarken riskerar ambitionen att öka livsmedelsproduktionen att bli ett slag i luften. Vi uppmanar regeringen att lyssna skyndsamt stärka den svenska åkermarkens lagskydd. Det skriver Anne-Marie Lindén, ordförande för Den Goda Jorden, med flera.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Importberoendet av mat liksom förnödenheter till svenskt lantbruk måste brytas. Sverige måste rustas för att kunna mätta sin egen befolkning. En helt avgörande förutsättning för det uppdraget stavas åkermark. Men skyddet för vår odlingsbara mark är idag svagt och varje år krymper arealerna med oroväckande hastighet.
Sedan Sveriges EU-inträde 1995 har jordbruksmarken minskat med 6 procent eller drygt 200 000 hektar. Den främsta orsaken till minskningen har varit svag lönsamhet och receptet för att motverka ytterligare åderlåtning av det svenska jordbrukets viktigaste resurs är att stärka jordbrukets konkurrenskraft. En annan orsak till vår krympande jordbruksareal stavas exploatering, det vill säga att åkermark bebyggs eller asfalteras. De senaste 20 åren har 10 000 hektar på detta sätt oåterkalleligt tagits bort från svensk livsmedelsproduktion.
Makten att bestämma över åkermarkens användning ligger idag till största delen på kommunerna. Kommunpolitiker valda för en mandatperiod om fyra år trumfar därmed rikets behov av en trygg livsmedelsförsörjning. Detta är naturligtvis en helt orimlig ordning, inte minst i ljuset av den senaste tidens omvärldshändelser.
Även Jordbruksverket ser med oro på att alltmer odlingsbar jord används till annat än livsmedelsproduktion. Myndigheten skrev till regeringen redan i september 2022 om behovet att göra en översyn av lagstiftningen kring exploatering av jordbruksmark. Jordbruksverket lyfte frågan om att göra åkermarken till ett riksintresse borde omprövas och att en nationell myndighet med ansvar för livsmedelsförsörjningen skulle kunna ges mandat att besluta i frågor som rör exploatering av åkermark.
Andra utredningar, exempelvis utredningen om Nationell fysisk planering, DS 2023:8, som överlämnades till regeringen i september 2023, lyfter behovet av en reformerad planprocess. I uppdraget preciserades att särskild hänsyn skulle tas till totalförsvarets intresse mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde.
Den senaste utredningen i raden är Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8). Även här dras slutsatsen att jordbruksmarken behöver ett bättre skydd för att vi ska kunna bygga ett motståndskraftigt livsmedelssystem.
Sverige är idag långt ifrån självförsörjande på livsmedel. Varannan tugga importeras.
En politisk majoritet i Sveriges riksdag vill öka den svenska livsmedelsproduktionen för att göra oss mindre importberoende. Snart planerar regeringen att presentera en Nationell Livsmedelsstrategi 2.0 som förhoppningsvis innehåller konkreta mål och förslag på hur det ska gå till.
Grunden för matproduktion är den odlingsbara jorden. Utan ett starkare lagskydd för åkermarken riskerar ambitionen att öka livsmedelsproduktionen att bli ett slag i luften.
Vi uppmanar därför regeringen att lyssna på sina myndigheter och utredningar och att skyndsamt stärka lagskyddet för den svenska åkermarken.
Anne-Marie Lindén, ordförande för Den Goda Jorden.
Christel Cederberg, styrelseledamot.
Anders Larsson landskapsarkitekt och Agr. Dr (lektor) SLU Alnarp.
