Det är ingenting annat än absurt att ett mjölkföretag inte har samma värde och lika rättigheter som en skidanläggning. Rättvisa och jämlikhet inom äganderätten behöver skipas för hela landets bästa. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Spår från en sällsynt fågel innebär ofta en tvärnit för avverkning. Men när skidkoncernen Skistar ville utöka sin anläggning i Vemdalsskalet behövdes inte ens ett avverkningstillstånd från Skogsstyrelsen för de drygt 50 hektaren, vilket Land Skogsbruk nyligen rapporterade om. Ansvaret för den tretåiga hackspettens livsutrymme får istället rågrannarna ta.
Men Artskyddsförordningen har tolkats hårdare när ett annat företag i samma län tidigare ansökte om avverkningstillstånd. Gamla spår av samma fågelart ledde till ett avverkningsförbud på 59 av 88 hektar med hot om vite. Det handlar om familjen Hyttsten-Westholm som vill utveckla sin mjölkproduktion och möjliggöra ett ägarskifte inom familjen. Problemet är inte att Skistar får möjlighet att utveckla sin verksamhet, utan att andra privata skogsägare inte får göra det. Orättvisan ligger i när myndigheterna gör olika bedömningar om vad som är ett brott mot Artskyddsförordningen.
Företag är viktiga motorer för att utveckla landsbygden, skapa tillväxt och attraktionskraft. Det är ingenting annat än absurt att ett mjölkföretag inte har samma värde och lika rättigheter som en skidanläggning. Ett lantbruk som förutom tillväxt och livsmedelsproduktion bidrar med öppna landskap och biologisk mångfald.
På länsstyrelsens begäran gjorde Härjedalens kommun en egen artskyddsutredning, där ett konsultföretag bedömde livsmiljön som tillräcklig för hackspetten. Det vill säga i den angränsande skogen som ägs av andra privata skogsägare. Skidkoncernens expansion påverkar därför villkoren för andra närliggande skogsägare att bruka sin mark.
Ur ett samhällsperspektiv så är det privata skogsägandet en garant för landsbygdsutveckling. En säkring för att kunna ta lån på banken, för att ha möjlighet till att investera i nya djurstallar, betala plötsligt skyhöga räntor eller få till stånd ett ägarskifte för att kunna driva gårdar vidare i framtiden. Skog och jordbruk är tätt sammanflätande. Nu har den tryggheten vänts upp och ner - när ett skogsinnehav av miljonvärde kan förintas i ett enda slag.
Ett exempel på skogsägare som har kunnat utveckla sitt företagande i Jämtland tack vare skogen är Maria och Tobias Jonmeister som vi skriver om i detta nummer. "Den verksamheten hade vi inte kunnat starta om vi inte hade ägt skogen", konstaterar de, när de berättar om familjens satsning på restaurangverksamhet. Äganderätten är högt uppe på agendan i en rad utredningar och där behöver blåslampan vara på för att våra beslutsfattare inte ska kunna ducka för allvaret.
Rättvisa och jämlikhet inom äganderätten behöver skipas för hela landets bästa.
