Hur kunde det svenska jordbruket hamna i sitsen att ständigt utmålas som ett av våra största miljö- och klimatproblem? En förklaring kan vara det som kallas för "ekologisk produktion”. Det skriver Kersti Linderholm, mark/växt-agronom och agronomie doktor.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Hur kunde det svenska jordbruket hamna i sitsen att ständigt utmålas som ett av våra största miljö- och klimatproblem? Ett jordbruk som har omfattats av långtgående regler kring miljö och djurskydd i decennier.
En förklaring kan vara det som kallas för "ekologisk produktion”. En politiskt korrekt certifiering, vars regler inte alls bygger på vetenskap och fakta, men som tillåts förhäva sig på andras bekostnad. Generösa statliga mångmiljonbidrag för så kallad information (det vill säga propaganda) har årligen, under lång tid, delats ut till företrädare för ekologisk produktion. Vi har därmed i decennier matats med budskapet att det blir ”lika bra skördar utan gödsel och växtskydd”, vilket inte är sant. Den officiella skördestatistiken motbevisar detta tydligt.
Finns det inga krav från Jordbruksverket att bidragen ska användas till ärlig information? Årets propaganda kring jippot "Ekoseptember” var direkt förtal av de vanliga lantbrukarna, som förser sina ekologiska kollegor med friskt utsäde, halm, växtnäring och annat.
Av de ”sju stora vinsterna” med ekologiskt som har basunerats ut i höst, så är minst fem rena lögner. Argumentationen skulle inte hålla i en rättegång. Det har Coop fått erfara som har förbjudits att använda påståenden som ”Ekoeffekten”, "Ekologisk mat odlas utan kemiska bekämpningsmedel”, ”Ekologisk livsmedelsproduktion ökar mångfalden i naturen” och andra argument som flitigt används av Naturskyddsföreningen, Organic Sweden, Krav, Arla och andra som tjänar pengar på detta koncept.
Ingen har visat att de ekologiska bönderna ger sina djur extra omtanke. Ingen oberoende aktör har heller visat att ekologisk produktion ger mer biologisk mångfald i Sverige. Däremot har vetenskapen visat att ekologisk odling läcker mer växtnäring och riskerar att dricksvattnet blir sämre (inte bättre). Det är vetenskapligt visat att mineralgödsel är betydligt mer klimatsmart än exempelvis gröngödsling som är ett alternativ till att binda luftens kväve i fabrik. Det är även vetenskapligt visat att mineralgödsel ökar kolinlagringen och bördigheten i matjorden.
Propagandapengar har även gått till Naturskyddsföreningen som är delägare i KRAV. På Naturskyddsföreningens hemsida har man under hösten kunna räkna ut hur mycket mindre mineralgödsel och växtskydd som behövs om hela Sverige äter så kallat ”ekologiskt”. Men i verkligheten skulle det bli klent med mat på tallrikarna, för ingen extra växtnäring finns att hämta hos grannen om alla är ekologiska. Inte heller kommer det att finnas friskt utsäde, vilket innebär att produktionen faller ytterligare.
Hur kan politiken och ansvariga myndigheter under så här lång tid ha tillåtit denna oseriösa svartmålning av den svenska livsmedelsproduktionen? Det har senaste tiden varit många snyftreportage om att ekoodlingen minskar, men för svensk livsmedelsproduktions skull får vi hoppas att det är slut på dessa oseriösa budskap. Är det ansvarfull hantering av våra skattemedel att bekosta lögnaktig propaganda som gynnar vissa ekonomiska intressen utan att vi får någon bättre miljö för pengarna?
Kersti Linderholm
Mark/växt-agronom och agronomie doktor
