Rättslösheten hos svenska djurbönder måste få ett slut
Regelbördan för svenska lantbrukare är för tung. Men en myndighets effektivisering kan inte leda till att göra bönder rättslösa. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Svenska djurbönder har blivit rättslösa mot den ansvariga myndigheten Livsmedelsverket. Det handlar om att animalieproducenter kan få djur godtyckligt utdömda i samband slakt av Livsmedelsverkets veterinärer utan att ens veta om det. Djurkroppar kan sedan kasseras utan att djurägaren får del av vad som skett eller chans till en egen bedömning av extern expertis. Det har tidningen Nötkött kunnat konstatera genom att granska en rad rättsfall under de senaste tio åren. Lantbrukaren får sedan stå för alla ekonomiska omkostnader i form av uppfödning av djuret, slaktkostnad och destruktion av kroppen och samtidigt som inkomsten uteblir.
Tidigare fanns det rutiner där myndighetens veterinärer kontaktade djurägarna för att meddela oförväntade omfattande beslut. Detta görs inte längre då det togs bort vid en effektivisering av myndighetens arbete. Dessutom har besluten ändrats från att vara riktade mot djurägaren till slakteriet. Därmed har djurägaren förlorat rätten att överklaga beslut.
I ett fall som tidningen Nötkött har följt misstänkte Livsmedelsverkets veterinär akut hjärtklaffsinflammation (endokardit) hos en tjur och beslutade om kassation. Men någon mikroskopisk undersökning gjordes inte och det fanns inte heller några bildbevis. Nötköttsproducenten har överklagat Livsmedelsverkets beslut och driver nu frågan vidare i domstol med hjälp av Gård & Djurhälsan. En avgörande fråga är vem som har klagorätt. Mörkertalet kan vara stort då många inte vill bråka med myndigheten och det är svårt att överklaga.
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har sagt att regelbördan för svenska lantbrukare ska minska, bland annat genom den nya livsmedelsstrategin 2.0 som väntas blir presenterad senare i höst. En viktig del i den nya uppdaterade strategin är den utredning om enklare regelverk som leds av partikollegan och riksdagsledamoten Magnus Oscarsson. Enligt direktivet ska utredningens förslag leda till att företag ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter i större utsträckning. Regelbördan för svenska lantbrukare är för tung, att antalet lagkrav som rör lantbruksföretag har ökat med 134 procent under perioden 1996 till 2021 är ingenting annat än absurt. Det visar en sammanställning som har gjorts av flera branschaktörer inom projektet Metodutveckling för regelförenkling. Men en myndighets effektivisering kan inte leda till att bönder blir rättslösa.
Regeringen har nyligen gett Statskontoret i uppdrag "att analysera Livsmedelsverkets förutsättningar att fullgöra sina uppgifter och uppdrag samt regeringens styrning av myndigheten". Kanske är det några i Livsmedelsverkets ledning som kommer att behöva tas i örat.
Anna Nilsson