Raset på ekomarknadden talar sitt tydliga språk
I slutändan är det efterfrågan på marknaden som har den avgörande betydelsen för det ekologiska jordbrukets framtid, oavsett hur goda ambitioner EU har. Det skriver Samuel Bäckelin.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Den brukade arealen ekologisk jordbruksmark minskade med 47 100 hektar eller knappt 8 procent under förra året. Det visar Jordbruksverkets senaste statistikrapport om den ekologiska växtodlingen i Sverige. Den ekologiska arealen har minskat varje år sedan 2019 och minskningstakten ökade tydligt förra året. Dessutom har andelen mark under omställning till ekologiskt minskat varje år sedan 2017. Har vi sett peak-eko eller kommer det ekologiska lantbruket resa sig på sikt?
Från jord till bord-strategin inom EUs gröna giv har som mål att 25 procent av jordbruksmarken ska brukas ekologiskt 2030. Det betyder inte att varje medlemsland måste uppnå den andelen utan målet gäller EUs totala jordbruksareal. I Sverige ges sedan 2023 stöd för ekologisk produktion genom ettåriga åtaganden till skillnad från de femåriga åtaganden som fanns i den tidigare Cap-reformen. En av tankarna bakom den förändringen var att lantbrukarnas risktagande skulle minska och intresset för ekologisk produktion öka till följd.
Den stora minskningen av den ekologiska arealen vittnar om att förändringarna i det ekologiska stödet inte är tillräckliga om 25-procentmålet ska nås. Marknaden talar sitt tydliga språk och efterfrågan på ekologiska livsmedel har minskat när inflationen äter upp hushållens matbudgetar. Med en avtagande inflationstakt återstår det att se om marknaden för ekologiska livsmedel återhämtar sig, eller om intresset stannar på lägre nivåer.
I Kravs Ekobarometer från april framgår det att mycket tyder på att vändningen för ekologiskt står runt hörnet. Själv vet jag inte hur jag ska förhålla mig till den spådomen och har svårt att se vad det är som egentligen talar för en långsiktig vändning förutom självreflekterande enkätsvar. Den ekologiska produktionens minskning var ett faktum redan innan matbutikerna började höja priserna i snabb takt.
Cap-reformen som introducerades 2023 höjdes till skyarna för att det var den mest moderna och miljövänliga europeiska jordbrukspolitiken hittills. Kanske har satsningarna haft ett för tungt produktionsfokus och glömt bort vikten av konsumtionen. I slutändan är det efterfrågan på marknaden som har den avgörande betydelsen för det ekologiska jordbrukets framtid, oavsett hur goda ambitioner EU har.
Försäljningsandelen av ekologiska livsmedel i dagligvaruhandeln nådde sin topp 2018. Om EU, som på senare tiden varit duktiga på att överge miljömål inom jordbruket, är seriösa med att höja andelen ekologiskt brukad jordbruksmark så borde utgångspunkten vara konsumtionen. Men ännu hellre ser jag mål som faktiskt är realistiska och marknadsförankrade.
Samuel Bäckelin