IT-säkerhet behöver prioriteras lika högt som förebyggande arbete kring den fysiska och psykiska arbetsmiljön inom lantbrukssektorn. Det är en insats för rikets säkerhet i händelse av kris. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Lantbruksnäringen släpar efter i IT-säkerhet trots all avancerad teknik som används på svenska gårdar. Cyberattacker mot Sveriges bönder är en högst reell risk, det slog Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet vid Högskolan i Skövde fast i en intervju i Dagens industri i våras. Många lantbrukare kan nog känna igen sig i att digitaliseringen inte enbart är ett val, utan ett måste. Bristande kunskap, ont om tid och pressad lönsamhet gör det förståligt att många väljer att köpa in den billigaste tekniken när det egentligen är hela IT-arkitekturen som behöver ses över.
Faktumet att både Lantmännen och Norrmejerier har varit utsatta för hackerattacker gör risken högst verklig. Det är lätt att rycka med i en allmän oro för vad som skulle kunna hända, inte minst på gårdar med djur som är extra känsliga för störningar i produktionen.
IT-säkerhet kan låta avancerat, men det går också att börja att säkra den egna gården med goda rutiner. Riskerna med ett olåst gårdskontor, en osäkrad gårdsdator och obefintliga eller enkla lösenord är är mer realistiska hot mot gårdens IT-säkerhet, det menar lantbrukare och experter som Land Lantbruk har intervjuat.
Beredskapen behöver lyftas på en högre politisk nivå. Bristande IT-säkerhet är inte ett problem som enbart drabbar enskilda lantbruksföretagare, det är ett hot mot landets samlade livsmedelssäkerhet, i produktions- såväl som förädlingsled. Ansvariga myndigheter bör vara beredda på att ge korrekt information, i förebyggande syfte såsom i skarpt läge, något som inte finns samordnat i nuläget.
Den finländska lantbruksorganisationen MTK tog 2018 fram skriften "Cyberguide för lantgårdar". Den tar upp allt från varningar om att inte lägga ut känslig information i sociala medier till tips på att dokumentera nätverkens uppbyggnad och gårdens elsäkerhet. Inte minst finns det en praktisk checklista för vad lantbrukare kan tänka på när de egna systemen ska säkras.
Det är på tiden för lantbrukets intresseorganisationer och LRF i synnerhet börjar driva frågan gentemot beslutsfattare och arbetar förebyggande genom att erbjuda medlemmar möjligheter att öka kunskapen inom detta viktiga område.
IT-säkerhet behöver prioriteras lika högt som förebyggande arbete kring den fysiska och psykiska arbetsmiljön inom lantbrukssektorn. Det är en insats för rikets säkerhet i händelse av kris.
Anna Nilsson
