Nyligen presenterade regeringen förslag till ändringar i strandskyddet. Men det finns även nu förslag som kan leda till striktare strandskydd. Det skriver Anders Grahn, generalsekreterare för Sveriges Jordägareförbund.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Nyligen presenterade regeringen förslag till ändringar i strandskyddet. Det är flera efterlängtade förslag som kommer få en positiv inverkan på landsbygdsutveckling och markägare. Men, i likhet med tidigare försök att införa lättnader i strandskyddet, finns det även nu förslag som kan leda till striktare strandskydd. I värsta fall kommer de flesta diken förses med strandskydd.
De förändringar som nu föreslås är ett steg mot ett rimligare strandskydd. Att ta bort strandskyddet för våtmarker anlagda efter 1975 kan bara applåderas. Situationen nu, med en förväntan på att fler våtmarker ska anläggas samtidigt som sådana leder till begränsningar för annan verksamhet på marken, är ohållbar. Genomförs förändringen försvinner osäkerheten för markägaren och incitamenten ökar för att anlägga fler våtmarker som bidrar till ökad biologisk mångfald och fler möjligheter till bevattning.
Lika välkommet är förslaget att ta bort strandskyddet för sjöar mindre än 1 hektar och vattendrag smalare än 2 meter. Nuvarande situation är absurd där en liten rännil kan ha ett strandskydd om 100m på vardera sidan. Men enligt förbundets tolkning av förslaget riskerar det ge Länsstyrelserna befogenhet att upphäva tidigare beslut där sådana vatten undantagits strandskyddet. Det riskerar att försätta berörda markägare och kommuner i helt förändrade förutsättningar, och skapar oförutsägbarhet och värdeminskningar för vissa egendomar.
Positiva är även förslagen som berör de areella näringarnas undantag från strandskyddet. Det har länge varit problem med de så kallade omsättnings- och lokaliseringskraven. Förhoppningsvis ska detta lösas med de förslagna lagändringarna.
Det mest problematiska är de förslag som berör diken. Diken har tidvis varit uppe i mål om strandskydd där vissa, men inte alla, anses omfattas av strandskydd. Men, det är först genom denna lagrådsremiss det tydligt framgår att diken omfattas av strandskydd, då man väljer att klassa diken som vattendrag. Om regeringen väljer att gå vidare med förslaget i lagrådsremissen lär det innebära att diken anlagda innan 1975 ska omfattas av strandskydd. Det kommer att begränsa och kraftigt försvåra utvecklingen av näringsverksamhet hos landsbygdsföretag.
Det föreslås även ett nytt dispensskäl för förvärvsverksamhet som har en begränsad påverkan på strandskyddets syften. Det är ett bra förslag som öppnar upp för verksamheter som gårdsbaserad fisketurism. Men det finns en fara att dispensens nytta i praktiken blir begränsad på grund av att det inte får användas för boendeändamål samt de rekvisit som dispensen villkoras med. Dispens får bara beviljas i områden med ”låg bebyggelsegrad och lågt bebyggelsetryck”. Hur dessa ska tolkas lär bli föremål för långa rättsprocesser och riskera leda till stor restriktivitet.
Förslagen till ändringar ska efter lagrådets uttalande omsättas till en proposition. Regeringen har fortfarande möjlighet att göra nödvändiga justeringar för att det verkligen ska bli lättnader i strandskyddet utan att nya restriktioner införs.
Anders Grahn
Generalsekreterare
Sveriges Jordägareförbund
