Omvärldsläget är tydligen inte illa nog
Uppenbarligen är de senaste årens allvarliga kriser inte illa nog för att regeringen ska satsa massivt på att bygga upp de resurser som krävs för en robust livsmedelssäkerhet. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Det finns flera positiva signaler för svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion som när regeringen lämnade över sina förslag i budgetpropositionen för 2025 till riksdagen i förra veckan.
En av budgetnyheterna som har sipprat ut under de senaste veckorna är att regeringen vill justera valutakursen i den svenska budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken. Kursen har varit låst på en för låg nivå samtidigt som den svenska kronan har v fallit mot euron. LRF har drivit frågan att svenska lantbrukare har förlorat 500 miljoner kronor på grund av det. Nu justerar regeringen detta till hälften. Kanske med baktanken att den svenska kronan ska stärkas under kommande år.
Tydligen vill inte regeringen inte skjuta till med den medfinansiering som krävs och resterande medel brinner därmed inne i Bryssel. Beslutet känns både nödvändigt och onödigt på samma gång. Varför går halvvägs när det går att se till att de medel som är avsatta kommer svenska lantbrukare till godo? Medel som så väl behövs i form av exempelvis i investeringsstöd och satsningar på att förenkla så att fler unga lantbrukare ska kunna etablera sig i branschen.
Budgeten präglas av skattelättnader, och en positiv är att regeringen ger fortsatt skatteavdrag på jordbruksdiesel ska gälla även under 2025. Samtidigt är det en kortsiktig lösning då den svenska produktionen av biodivmedel behöver öka, likväl som utvecklingen av eldrivna jord- och skogsmaskiner. Det är en viktig strategisk framtidsfråga för att det gröna näringslivet ska kunna ställa om och samtidigt öka produktionen av svenska livsmedel.
Det finns anledning att tro till att den nya livsmedelsstrategin 2.0 har flyttats fram till senare i höst kan ha berott på förhandlingar om ett större budgetutrymme för strategins genomförande. Man hade kunnat förvänta sig en en rejäl satsning i höstbudgeten för att förverkliga förhoppningsvis kraftfulla mål för svensk livsmedelsproduktion. Anslaget höjs förvisso med 80 miljoner kronor till totalt 246 miljoner kronor, men frågan är vad det kommer att räcka till i slutändan.
Det går förstås att tolka detta som nästintill symboliska handlingar att regeringen ser och prioriterar svenskt lantbruk. För det skulle ju krävas medel i en helt annan storleksordning för att bygga upp exempelvis svenska beredskapslager på riktigt, likt det den särskilda utredaren Ingrid Petersson lyfte i den statliga utredningen "Livsmedelsberedskap för en ny tid" som presenterades tidigare i år.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskrev under sin pressträff det ekonomiska läget med lägre inflation och fortsatt svensk lågkonjuktur. Hon varnade för att det är en fortsatt osäker tid med en pandemi bakom oss, Rysslands invasion av Ukraina och höga energipriser, bland annat.
Men uppenbarligen är dessa allvarliga kriser inte illa nog för att regeringen ska satsa massivt på att bygga upp de resurser som krävs för en robust livsmedelssäkerhet.
Anna Nilsson