Omställningen behöver accelerera i EU
Denna övergång handlar inte enbart om miljö och hälsa, utan om att säkra vår gemensamma framtid. Det skriver Linda Lindström och Jonas Norberg för den ideella tankesmedjan Hållbart Matsystem.
Denna övergång handlar inte enbart om miljö och hälsa, utan om att säkra vår gemensamma framtid. Det skriver Linda Lindström och Jonas Norberg för den ideella tankesmedjan Hållbart Matsystem.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på debattartikeln: Förankra EUs gröna giv i praktisk lantbruksvetenskap av Stefan Hellstrand.
Stefan Hellstrands kritik mot vetenskapligheten i EUs vision
om ett framtida mer växtbaserat jordbruk är orättvis. EU-kommissionens
vetenskapliga råd presenterade förra sommaren rapporten Towards
Sustainable Food Consumption, som lägger en vetenskaplig grund för en
radikal omställning av vår matproduktion och konsumtion. Rapporten
förespråkar inte bara köttskatt och sockerskatt, utan också
subventionerade frukter och grönsaker samt striktare regler för
marknadsföring av ohälsosam mat.
Stefan Hellstrand kritiserar EU för att ha inspirerats av EAT-Lancet-studien,
men förbiser dess revolutionerande betydelse. EAT-Lancet-studien kopplar samman mänsklig hälsa med planetens välbefinnande och erbjuder konkreta rekommendationer för en
hållbar kost, vilket är högst relevant för EUs framtida matpolitik.
Världens främsta hälsomyndigheter, som Världscancerfonden och WHO, är
inne på samma linje.
EUs ambition att göra hälsosam och miljövänlig mat mer tillgänglig
genom att främja en övergång till växtbaserad kost är inte bara en
miljöfråga, utan också en fråga om jämlikhet. Folkhälsomyndighetens
undersökningar visar att personer med lägre utbildning tenderar att
konsumera otillräckliga mängder frukt och grönsaker.
Stefan Hellstrand belyser betesmarkens potential för koldioxidbindning, men vi
bör samtidigt beakta hur en övergång till ett växtbaserat jordbruk
skulle frigöra enorma arealer. Denna omställning skulle inte bara
omfatta betesmarker utan även foderodlingar, vilket i sin tur skulle
skapa betydande utrymme för rewilding. Det är värt att notera att vild
natur och nyplanterade skogar på längre sikt binder avsevärt mer
koldioxid än betesmarker.
Stefan Hellstrands oro över livsmedelsförsörjningen i en osäker värld är
begriplig, men den nuvarande animalieproduktionen gör EU mer sårbart på
grund av beroendet av importerat foder. En övergång till mer växtbaserad
produktion kan stärka EUs självförsörjning och öka motståndskraften mot
externa störningar.
Stefan Hellstrands kritik mot EU är därför kontraproduktiv. Det finns
övertygande vetenskapliga och strategiska skäl för att omställningen mot ett mer växtbaserat och hållbart jordbruk bör accelerera i EU. Denna övergång handlar inte enbart om miljö och hälsa, utan om att säkra vår gemensamma framtid. Genom att implementera progressiva åtgärder som köttskatt och subventioner på frukt och grönsaker, skapar EUs institutioner kraftfulla incitament för en hälsosammare och mer miljövänlig kosthållning och
matproduktion.
Linda Lindström och Jonas Norberg,
Hållbart Matsystem.