Omställningen behöver accelerera i EU

Denna  övergång handlar inte enbart om miljö och hälsa, utan om att säkra vår  gemensamma framtid. Det skriver Linda Lindström och Jonas Norberg för den ideella tankesmedjan Hållbart Matsystem.

Stefan Hellstrands oro över livsmedelsförsörjningen i en osäker värld är  begriplig, men den nuvarande animalieproduktionen gör EU mer sårbart på  grund av beroendet av importerat foder. En övergång till mer växtbaserad  produktion kan stärka EUs självförsörjning och öka motståndskraften mot  externa störningar. Det skriver Linda Lindström och Jonas Norberg för den ideella tankesmedjan Hållbart Matsystem i en debattartikel i Land Lantbruk. FOTO: ISTOCK

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Replik på debattartikeln: Förankra EUs gröna giv i praktisk lantbruksvetenskap av Stefan Hellstrand. 

Stefan Hellstrands kritik mot vetenskapligheten i EUs vision 
om ett framtida mer växtbaserat jordbruk är orättvis. EU-kommissionens 
vetenskapliga råd presenterade förra sommaren rapporten Towards 
Sustainable Food Consumption, som lägger en vetenskaplig grund för en 
radikal omställning av vår matproduktion och konsumtion. Rapporten 
förespråkar inte bara köttskatt och sockerskatt, utan också 
subventionerade frukter och grönsaker samt striktare regler för 
marknadsföring av ohälsosam mat. 

Stefan Hellstrand kritiserar EU för att ha inspirerats av EAT-Lancet-studien
men förbiser dess revolutionerande betydelse. EAT-Lancet-studien kopplar samman mänsklig hälsa med planetens välbefinnande och erbjuder konkreta rekommendationer för en 
hållbar kost, vilket är högst relevant för EUs framtida matpolitik. 
Världens främsta hälsomyndigheter, som Världscancerfonden och WHO, är 
inne på samma linje.

EUs ambition att göra hälsosam och miljövänlig mat mer tillgänglig 
genom att främja en övergång till växtbaserad kost är inte bara en 
miljöfråga, utan också en fråga om jämlikhet. Folkhälsomyndighetens 
undersökningar visar att personer med lägre utbildning tenderar att 
konsumera otillräckliga mängder frukt och grönsaker. 


Stefan Hellstrand belyser betesmarkens potential för koldioxidbindning, men vi 
bör samtidigt beakta hur en övergång till ett växtbaserat jordbruk 
skulle frigöra enorma arealer. Denna omställning skulle inte bara 
omfatta betesmarker utan även foderodlingar, vilket i sin tur skulle 
skapa betydande utrymme för rewilding. Det är värt att notera att vild 
natur och nyplanterade skogar på längre sikt binder avsevärt mer 
koldioxid än betesmarker.

Stefan Hellstrands oro över livsmedelsförsörjningen i en osäker värld är 
begriplig, men den nuvarande animalieproduktionen gör EU mer sårbart på 
grund av beroendet av importerat foder. En övergång till mer växtbaserad 
produktion kan stärka EUs självförsörjning och öka motståndskraften mot 
externa störningar.

Stefan Hellstrands kritik mot EU är därför kontraproduktiv. Det finns 
övertygande vetenskapliga och strategiska skäl för att omställningen mot ett mer växtbaserat och hållbart jordbruk bör accelerera i EU. Denna  övergång handlar inte enbart om miljö och hälsa, utan om att säkra vår  gemensamma framtid. Genom att implementera progressiva åtgärder som  köttskatt och subventioner på frukt och grönsaker, skapar EUs institutioner kraftfulla incitament för en hälsosammare och mer miljövänlig kosthållning och 
matproduktion.

Linda Lindström och Jonas Norberg,

Hållbart Matsystem.
 

Läs mer: 

Landsbygdsministern: Köttskatt är inte aktuellt

Moderaterna kommer stå upp för de svenska gröna näringarna