Vi anser ett förtydligande av lagstiftningen för att säkerställa en mer likvärdig och förutsägbar miljöprövning av solparker i Sverige. Det skriver Madeleine van der Veer, talesperson Nätverket för solparker och Anders Grahn, generalsekreterare Sveriges Jordägareförbund.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Ny fossilfri elproduktion som kan pressa elpriserna avsevärt står på spel inför en kommande och avgörande dom i Mark- och miljööverdomstolen. Frågan gäller ifall solparker ska få etableras på jordbruksmark, där bland annat Länsstyrelsen i Skåne hittills tagit tydlig ställning emot. Vi anser att det är ett olyckligt ställningstagande som riskerar att hindra en utbyggnad av storskalig industriell solkraft på mark som skulle vara till gagn för såväl pressade elpriser som en fortsatt livskraftig livsmedelsproduktion.
Mark- och miljööverdomstolen väntas snart fatta beslut om solparken Svedberga utanför Helsingborg. Fallet har stor principiell betydelse eftersom det blir vägledande för hur lagen ska tolkas när det gäller solceller på jordbruksmark. Solparker är tillfälliga anläggningar som enligt hur vi ser på det inte förstör marken och som kan kombineras med odling eller bete. Vid tid av kris går de dessutom snabbt att montera ned för att återställa till renodlad åkermark. De går snabbt att bygga, ofta på 12-18 månader, och fungerar som ett utmärkt komplement till vindkraften då produktionen generellt är som högst när vinden blåser som minst och vice versa.
Det är också en anledning till att det storsatsas på solparker i närliggande länder. Med liknande förutsättning för solinstrålning finns det redan i dag solparker som är 15-20 gånger så stora i exempelvis Danmark. Där råder inte heller samma syn om att solparker ställs emot livsmedelsproduktion som tyvärr blivit fallet i vissa delar av Sverige. Anledningen till att solparker anläggs på jordbruksmark i såväl Sverige som andra länder, är för att det ofta är lämplig mark utifrån topografi och närhet till elnätet.
I en kartläggning som Nätverket för solparker nyligen presenterade visas att det vid halvårsskiftet fanns 252 solparker som skulle kunna producera 7,2 TWh el per år i väntan hos länsstyrelserna. En stor del av de planerade solparkerna, omkring 5 TWh i årlig produktion, ligger på jordbruksmark. Den tilltänkta ytan är dock inte större än en tredjedel av den yta som upptas av golfbanor i Sverige eller drygt 4 procent av mark som ligger i träda. Det är alltså som vi ser det en försvinnande liten del av jordbruksmarken som behöver tas i anspråk och som dessutom kan fortsätta brukas genom odling eller bete.
En stark och livskraftig livsmedelsproduktion är inte enbart beroende av mark och odling. I debatten kopplat till jordbruket glöms ofta bort att det är företag som likt andra verksamhetsinriktningar behöver sprida risker och intäkter. Inte minst kommer ett förändrat klimat att innebära ytterligare påfrestningar och behov av anpassning för en redan hårt pressad bransch. Att anlägga en solpark på en del av sin mark kan vara ett sätt för en lantbrukare att säkra upp en långsiktigt stabil intäktskälla som möjliggör nyinvesteringar och en rationell livsmedelsproduktion på lantbruket i sin helhet. Vi anser också att det bör vara upp till markägaren själv, och inte länsstyrelsen, att avgöra hur företagets diversifiering och produktion inom lantbruket ska planeras. Delar av primärproduktionen är dessutom elintensiv och även för livsmedelsindustrin som ska förädla våra lantbrukares livsmedel är behovet av stabila och låga elpriser avgörande för konkurrenskraften.
Även om domstolen skulle fatta beslut som gör att solparken Svedberga godkänns, väntas ändå flera osäkerheter kring möjliggörande av solparker kvarstå. Därför anser vi, precis som även länsstyrelserna tidigare spelat in till regeringen, att det behövs nationella riktlinjer eller ett förtydligande av lagstiftningen för att säkerställa en mer likvärdig och förutsägbar miljöprövning av solparker i Sverige. Tillsammans med en tydlig strategi för solkraften från regeringen skulle det kunna göra att de planerade mångmiljardinvesteringarna i solparker genomförs mer omgående.
Om Sverige ska klara klimatomställningen och elektrifieringen av samhället kommer varje kilowattimme att behövas. Den ökade elproduktionen ersätter fossila bränslen och råvaror i transportsektorn och industrin och ger omedelbar och omfattande klimatnytta. Sverige har alla möjligheter att både tillgodose en stärkt livsmedelsförsörjning och påskynda den nödvändiga omställningen.
Madeleine van der Veer, talesperson Nätverket för solparker.
Anders Grahn, generalsekreterare Sveriges Jordägareförbund.
