Matjättarnas missbruk av sin marknadsdominerande ställning måste stoppas. Det skadar Sverige som är i behov av ett stort och varierat utbud av livsmedelsproduktion. Det skriver Nooshi Dadgostar, partiordförande Vänsterpartiet, och Kajsa Fredholm, riksdagsledamot Miljö- och jordbruksutskottet.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Oskäliga avtal, utpressning och kopiering av produkter – livsmedelsbranschen har fått nog av matbutikskedjornas affärsmetoder. Det har gått att läsa i medias rapportering, bland annat i Dagens Nyheter. Sedan dess har vi fått en ny EU-lagstiftning på området, men den är tandlös och behöver skärpas. Matjättarnas missbruk av sin marknadsdominerande ställning måste stoppas. Det pressar livsmedelsproducenternas marginaler och skadar Sverige som är i behov av ett stort och varierat utbud av livsmedelsproduktion.
Ett litet antal stora företag dominerar grossistleden och därför hamnar de mindre livsmedelsproducenterna i beroendeställning till de enskilda jätteföretagen. Dessa grossister har tyvärr inte varit sena att utnyttja detta, vilket lett till ett omfattande maktmissbruk. Nu behöver vi skydda livsmedelsproducenterna.
En undersökning från Livsmedelsföretagen från 2020 visar att över 90 procent av de stora matkedjornas leverantörer har hotats med så kallad avlistning, det betyder att deras produkter tas bort ur beställningssortimentet om de inte accepterar vissa villkor. I praktiken innebär det en svartlistning från matjättens sida där inga inköp görs från det avlistade företaget. Då matjättarna i praktiken kontrollerar hela marknaden är det närmast att likställa med ett näringsförbud och något som är svårt för den enskilda producenten att våga göra något åt.
Det är inte ovanligt att matjättarna till exempel använder sig av metoder som att kopiera enskilda matproducenters produkter under eget märke istället, för att trycka upp sina egna marginaler eller tvingar producenterna att betala för matjättarnas egen reklam. Det är också ett problem när grossister och matjättar tillhör samma företag.
Att komma åt maktmissbruket är en av huvudpunkterna i den nya EU-lagstiftningen. Det här skulle inte var möjligt på en marknad med många aktörer och fungerande konkurrens. Den långsiktiga lösningen är givetvis att få till en fungerande konkurrens. EU har beslutat att, tills detta kan uppnås, förbjuda själva maktmissbruket med ett EU-direktiv mot otillbörliga handelsmetoder inom livsmedelsindustrin.
Lagen om otillbörliga handelsmetoder innehåller förbud för köpare av jordbruks- och livsmedelsprodukter att använda vissa utpekade handelsmetoder, såsom svartlistning, mot sina leverantörer. Syftet med lagen är att skydda just lantbrukare och matproducenter. Men lagen är bara en minimilag och Sverige har rätt och behöver nu ta sig rätten att skärpa denna lagstiftning för att den ska få verklig verkan.
Lagen har nämligen visat sig vara tandlös. Som Konkurrensverket har konstaterat är själva grundproblemet den starka beroendeställningen. Den förändras inte av att det är möjligt att anmäla missbruket till myndighet, då det i sig kan leda till svartlistning, vilket lantbrukare och livsmedelsproducenterna naturligtvis vill undvika. Att kunna anmäla anonymt hjälper föga, då det av ärandets karaktär inte är svårt att gissa vem det är som har anmält. Det har endast kommit in ett fåtal anmälningar till Konkurrensverket där enbart två har lett till sanktion från Konkurrensverkets sida. Livsmedelsföretagen menar att lagen inte inneburit uppenbara förbättringar.
Vi anser därför att man bör kriminalisera otillbörliga handelsmetoder, vilket skulle ge tillgång till rättsväsendets samtliga resurser i form av underrättelsearbete, utredning samt att lagföra enskild. På så vis skulle det bli allmänt åtal och beroendet av anmälningar kan rundas. Vårt förslag innebär att otillbörliga handelsmetoder bör skrivas in i brottsbalken.
Därutöver behövs en större konkurrens mellan fristående grossister så att livsmedelsproducenter inte blir så beroende av enskilda stora aktörer. Vi behöver titta på ny lagstiftning som ser över ägarkoncentrationen och strukturen på avtalen i grossistledet, för att garantera en starkare ställning för livsmedelsproducenterna i matkedjan.
Sverige är i stort behov av ett brett och varierat utbud av livsmedelsproduktion. Det är viktigt av flera skäl, däribland av säkerhetsskäl och ur klimatperspektiv. Mer måste nu göras för att skydda och stärka den svenska lantbrukaren och livsmedelsproducenten som ger oss bra mat året runt.
Nooshi Dadgostar, partiordförande Vänsterpartiet
Kajsa Fredholm, riksdagsledamot Miljö- och jordbruksutskottet
