De nya kostråden från de nordiska näringslivsrekommendationerna och Livsmedelsverkets kostråd rekommenderar att vi äter mindre animalier. Det är utmärkt mat som det inte finns tillräckliga skäl för att hålla igen på. Det skriver Lars Malmberg, kemist, Smedjebacken.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
För barns och ungdomars del är protein, som finns i både animalie- och växtbaserad mati kosten viktigt. Byggstenarna i proteinerna, aminosyrorna, är så sammansatta att de med lätthet kan tas upp av kroppen från animalier som kött, ägg med mera. Proteinerna i växtbaserad kost är svårare att ta upp då det fattas vissa "pusselbitar". Man måste kombinera olika födoämnen i kosten för att få en fungerande helhet.
De nya kostråden från de nordiska näringslivsrekommendationerna och Livsmedelsverkets kostråd rekommenderar att vi äter mindre animalier. Enligt rekommendationerna anges exempelvis max 350 gram kött per vecka och högst 7 ägg per vecka. Det är utmärkt mat som det inte finns tillräckliga skäl för att hålla igen på. Cancervarningarna är alltför vaga och osäkra, kolesterolvarningar (gällande äggen) är sedan länge avfärdade.
Det animaliska mättade fettet finns det inte heller anledning att oroa sig för. (Observera att mättat fett också finns i kokosfett). Tvärtom, det är ett stabilt fett som höjer det goda kolesterolet. Däremot finns det hälsomässigt mer anledning att oroa sig för de vegetabiliska fleromättade oljorna, exempelvis majsolja och solrosolja. Viktigt är att varna för socker och blodsockerhöjande kolhydrater. Sådana rekommendationer är Livsmedelsverket alltför försiktiga med.
Att rekommendera 350 gram kött per vecka som är påbud i de nya kostråden är överdrivet. Räknar man på proteinmängden i 100 gram kött, cirka 20 gram protein, blir det för lite med tanke på att en person på 70 kilo behöver cirka 70 gram protein per dag. Att komplettera med vegetariskt protein är svårare eftersom det dels är mindre mängd protein i växtbaserad mat och att det är tveksamt att äta mycket från sojabönor (som visserligen har ganska högt proteininnehåll) med tanke på sojans ursprung och att den ofta är genmanipulerad. Det som lyfts fram i forskning om köttkonsumtion är att risken att få cancer skulle vara 18 procent högre.
Hur förhåller man sig till insikten om vikten av svensk köttproduktion som är av hög klass i jämförelse med många andra länders, ofta antibiotikadrivna, uppfödning av boskap?
Kostråden innehåller miljöaspekter, det vill säga att koldioxidutsläppen anses vara höga från lantbruket. Djuren gödsel behövs för åkermarkens kretslopp. Att använda konstgödsel i ett djurfritt lantbruk, eller i alla fall nedbantat sådant, anser jag inte vara gott miljötänkande.
Det gäller att hitta rimlighet i matproduktion och matkonsumtion. Skolbarn ska få ha tillgång till kött i sina skolluncher och lantbruket ska få ha en välanpassad köttproduktion. Vad gäller hälsan så mår människor bäst av blandkost, både animalisk och vegetabilisk. Äldre personer behöver betydande del animaliskt för att minska nedbrytningen av muskelmassa som sker i och med åldrandet.
Så ungdomar och äldre: bevaka era luncher för bra kroppsuppbyggnad respektive ett bra kroppsbevarande.
Lars Malmberg
kemist, Smedjebacken
