Den nya EU-kommissionen måste ha ett helhetsperspektiv i sitt tänkande och en tidig och nära dialog med de som berörs och kunna förstå konsekvenserna av sina politiska förslag. Det skriver Erik Åkesson, ordförande Svenskt Växtskydd.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
En trygg och säker livsmedelsförsörjning är viktigt för Europa. De senaste åren har tydligt visat hur sårbara vi kan vara i kriser – pandemin, Rysslands invasionskrig i Ukraina, och andra globala händelser har kraftigt påverkat vårt jordbruk och vår matproduktion. Effektiva växtskyddsmedel är avgörande för att producera mat av hög kvalitet och i tillräckliga mängder med minimal negativ påverkan.
EU-kommissionens tidigare förslag om en förordning för hållbar användning av växtskyddsmedel (SUR) var ett exempel på en idé utan djupgående konsekvensanalys. Förslaget syftade bland annat till att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel med 50 procent till 2030 men misslyckades där att ta hänsyn till de praktiska konsekvenserna. Förslaget möttes av stark kritik och drogs senare tillbaka. Strikta regler utan förståelse för konsekvenser äventyrar livsmedelsförsörjningen.
2050 beräknas världens befolkning att uppgå till tio miljarder människor som kommer att behöva mat och energi från lantbruket. För att klara en sådan utmaning behövs friska grödor och långsiktigt robusta odlingssystem som kan hantera årsvariationer av svampsjukdomar, insektsangrepp och ogrästryck. Förordningar som SUR innebär negativa effekter för enskilda länder på grund av de olika förutsättningar som finns mellan länderna. Det är därför bättre att arbeta med direktiv, som ger medlemsländerna mer flexibilitet vid implementering. Användningen av växtskyddsmedel i Sverige är redan låg och behovsanpassad, vilket speglar vårt åtagande att minimera miljöpåverkan samtidigt som vi upprätthåller en stark livsmedelsproduktion.
För att säkerställa Europas konkurrenskraft inom jordbruket är det avgörande att välkomna nya tekniker, till exempel nya genomiska tekniker (NGT). Nya tekniker kan revolutionera växtodling genom snabbare och mer precis växtförädling, vilket leder till högre avkastning och bättre motståndskraft mot sjukdomar. Det är angeläget att Europa inte halkar efter andra världsdelar när det gäller utvecklingen av nya tekniker.
Den nya EU-kommissionen måste ha ett helhetsperspektiv i sitt tänkande och en tidig och nära dialog med de som berörs och kunna förstå konsekvenserna av sina politiska förslag. Det är mycket viktigt att involvera lantbrukare, experter och intressenter från början för att säkerställa att regler är välgrundade och konsekvensutredda: att tänka långsiktigt och ha rimliga åtgärder för att uppnå målen.
För Sveriges del är det avgörande att vi är starka i förhandlingarna och skyddar våra intressen. Vårt jordbruk är unikt med sina specifika geografiska och klimatmässiga förutsättningar som dessutom kan förändras över tid. Vår långtgående miljöreglering, odlarnas-, rådgivarnas- och växtskyddsbranschens kompetens måste beaktas. Vi måste säkerställa att åtgärderna är realistiska och genomförbara utan att äventyra livsmedelsproduktionen, och undvika att springa för långt före på bekostnad av tappad konkurrenskraft.
Det är viktigt att inte agera enbart visionärt utan att också vara förankrad i verkligheten.
Erik Åkesson
ordförande Svenskt Växtskydd
