Lantbruket behöver ta större plats i debatten

De sedan länge etablerade klyftorna mellan lantbruks- och allmänmedia har vi ännu inte lyckats överbrygga och det är nu hög tid att lantbrukets företrädare släpps in i “finrummet”. Det skriver Ella Li Jennersjö. 

I framtiden behöver jordbruket synas lika mycket i media som det gjort det gångna året, men då representerat av lantbrukarna själva. Här har våra lantbruksdebattörer en otroligt viktig roll att spela. Vi måste i större utsträckning nå utanför våra tidigare etablerade kanaler, med nya angreppssätt. Det skriver Ella Li Jennersjö i Land Lantbruk. FOTO: ISTOCK

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

2024 har präglats av ett högt tonläge i lantbruksdebatten. Förslaget om förändrad betesslagstiftning har väckt het diskussion, likaså debatten skogsägarnas äganderätt. Därtill blev den omdiskuterade EU-lagen om naturrestaurering nyss verklighet och Avskogningsförordningen sköts i november upp efter många dramatiska turer. 
Det har helt enkelt varit ett intensivt år för oss lantbrukspolitiskt intresserade, där frågorna varit fler och viktigare än vanligt. Men inte bara detta är unikt för det gångna året. Debatterna har dessutom rört sig långt utanför sina vanliga sammanhang. 2024 har präglats av att jordbruket blivit ett allmänintresse, och våra frågor har skapat rubriker i stora dagstidningar.

Att beteslagstiftningen diskuteras av någon som aldrig har klappat en ko, eller drivmedelsfrågan av någon som inte förstår att den svenska maten är beroende av drivmedel till skäliga priser kan såklart provocera. 
Men det finns också möjligheter med denna utveckling. För när lantbruksfrågor debatteras i de stora svenska dagstidningarna, så är det i många fall första gången som icke jordbruksinsatta kommer i kontakt med våra sakfrågor. Ett gott exempel på hur detta kan bidra till en ökad förståelse för det svenska lantbruket är en debattartikel i Svenska Dagbladet i november, om lantbrukets roll i totalförsvaret, signerat bland andra lantbrukaren Adam Arnesson och företrädare för Sveriges Civilförsvarsförbund. 


Men ett gott exempel är inte nog för att ge det svenska lantbruket den uppmärksamhet det förtjänar. För under det gångna året har lantbruksdebatten ofta drivits av personer utan någon som helst lantbrukserfarenhet. I framtiden behöver jordbruket synas lika mycket i media som det gjort det gångna året, men då representerat av lantbrukarna själva. 


Här har våra lantbruksdebattörer en otroligt viktig roll att spela. Vi måste i större utsträckning nå utanför våra tidigare etablerade kanaler, med nya angreppssätt. De sedan länge etablerade klyftorna mellan lantbruks- och allmänmedia har vi ännu inte lyckats överbrygga och det är nu hög tid att lantbrukets företrädare släpps in i “finrummet”. 


Eller är det kanske så att finrummet behöver släppas in hos oss, ges lite skit under naglarna och en djupare förståelse för vad som lägger grunden för Sveriges livsmedelsförsörjning? Kan vi öka kunskapen och förståelsen för lantbruket i allmänmedia har vi alla möjligheter att om ett år eller två kunna få se tillbaka på 2024 som året lantbruket klev in i allmänhetens blickfång, och blev kvar där. 

Men detta kräver att lantbruket tar sig en större plats i debatten - för den kommer inte att erbjudas gratis.


Ella Li Jennersjö 

Läs mer: 

Dags att leverera i andra halvlek, Kullgren

Lantbrukarna måste leda klimatdebatten