Lantbruket behöver mer än konstgjord andning

Regeringen meddelade tidigare i oktober att skattesänkningen på jordbruksdiesel förlängs. Detta är efterlängtade nyheter för många lantbrukare, som under de senaste åren har brottats med höga kostnadslägen. Vetskapen om att dieselpriserna kommer att hållas nere även framöver innebär en trygghet för många företagares verksamheter. Skattelättnaden på jordbruksdiesel blir därmed en välkommen andningspaus men riskerar att bli långsiktigt ohållbar.

För parallellt med dessa skattelättnader ser vi hur miljöpolitiken i EU blir allt strängare, jämsides med stigande dieselpriser. Dessutom kommer reduktionsplikten, som tidigare sänkts från 30 procent till 6 procent återigen att höjas. Enligt ett EU-direktiv måste nämligen inblandningen av biodrivmedel i diesel år 2030 vara minst 14 procent. Detta skvallrar om att framtida skattelättnader på lantbruksdiesel kanske inte är att vänta, och att drivmedelspriserna kommer öka inom kort.

Så vad har vi för alternativ till dieseldrivna lantbruksmaskiner?
De eldrivna lantbruksmaskinerna för fortfarande en blygsam tillvaro på svenska gårdar, men antalet biogasanläggningar i Sverige ökar stadigt, vilket borde vara förenligt med fler biogasdrivna maskiner. Ekonomiskt finns det också goda incitament för biogasen, med investeringsstöd och EU-kommissionens senaste besked att den svenska skattelättnaden får fortsätta.  

Trots detta rullar bara sju biogastraktorer på gårdar i Sverige. Det är en kostnad och en risk i ny teknik för att omvandla biogas till drivmedel, vilket gör att alternativet att använda biogasen som elektricitet och värme ofta anses som ett säkrare - och mer ekonomiskt fördelaktigt - kort. 

Genom att genomföra skattelättnader för jordbruksdiesel och biogas visar regeringen att staten är beredd att betala för lantbrukares möjlighet att leva och verka. I framtiden kommer dock fler och mer kreativa lösningar att krävas, eftersom skattelättnader inte kan lösa alla problem. Nätverk och samarbetsorganisationer som underlättar omvandling av biogas till drivmedel kommer att krävas, dessutom bör möjligheten för investeringsstöd för lantbruksmaskiner som inte drivs av diesel undersökas, något som idag saknas.

Skattelättnader på jordbruksdiesel, biogas och biogasol är välkomna besked. Men det är också viktigt att miljöarbetet inte avstannar när dieseln blir billigare, för vi vet att detta är en form av konstgjord andning. 
I framtiden kommer vi behöva nya, kreativa samarbetsmetoder för drivmedel, det behövs i den nödvändiga omställningen i den grönaste av näringar. 
 

Ella Li Jennersjö