Landsbygden är en resurs för Sveriges beredskap

Landsbygden har en stark tradition av förberedelse. Trots det försvåras beredskapen på landsbygden av byråkrati och krångliga myndighetsprocesser. Det skriver Anna af Sillén
riksdagsledamot Sörmland (M). 

Det ligger i lantlivets natur att vara beredd när något oväntat inträffar och i det svenska civilförsvaret spelar människors förmåga att upprätthålla livsnödvändiga funktioner en central roll. Trots det försvåras beredskapen på landsbygden av byråkrati och krångliga myndighetsprocesser. Det skriver Anna af Sillén, riksdagsledamot från Sörmland för Moderaterna. I en debattartikel i Land Lantbruk. FOTO: ISTOCK

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Landsbygden har en stark tradition av förberedelse. Det ligger i lantlivets natur att vara beredd när något oväntat inträffar och i det svenska civilförsvaret spelar människors förmåga att upprätthålla livsnödvändiga funktioner en central roll. Trots det försvåras beredskapen på landsbygden av byråkrati och krångliga myndighetsprocesser.

Precis som för företagande och tillväxt är förenkling nyckeln. Regler som skapar onödig administration utan att generera samhällsnytta måste rensas bort. Det finns många lågt hängande frukter – som att stryka sanktionsavgifterna i Plan- och bygglagen (PBL). Ett exempel från min vardag:
Vi bor på en lantbruksfastighet utanför detaljplanelagt område, vilket betyder att vi inte har nära grannar. När vi flyttade hit 2010 konstaterades att skorstensröret till en av de öppna spisarna behövde tätas. Vi eldade därför inte i den. När energikrisen slog till några år senare bestämde vi oss, som många andra, för att installera en kamin. Vi plockade ner den öppna spisen, tätade skorstensröret och satte dit en kamin. Efter sotarens besiktning kunde vi minska elkostnaderna och stå bättre rustade vid elavbrott.

I höstas fick vi besked att kommunen startat ett tillsynsärende. Vår förändring av eldstaden krävde enligt PBL föranmälan och kontrollplan. Givet att huset sedan länge har vedeldning i flera eldstäder (kontrollerade av sotare) hade vi missat just detta, trots att vi ansträngt oss att göra rätt. Regler, även de onödiga, måste naturligtvis följas – så vi kompletterade våra handlingar och betalar den sanktionsavgift vi väntas åläggas.

Detta är typexempel på hur PBL skapar en överdrivet byråkratisk och kostsam process, både för fastighetsägare och kommuner. Lagen kräver att kommuner utdömer sanktionsavgifter, vilket tvingar fram utdragna, detaljstyrda handläggningar, även i ärenden där lösningen i praktiken är klar. I vårt fall kunde ärendet lösts på några få tjänstemannatimmar. I stället tog det nära 40 när man räknar in den politiska byggnämndens behandling. Det är ineffektiv användning av skattepengar som kunde läggas på välfärd eller stärkt beredskap.

Att stryka sanktionsavgifterna i PBL skulle effektivisera byggprocesser av alla slag. Ordning och reda kan fortsatt upprätthållas då felaktig byggnation kan åtgärdas genom förelägganden om återställande eller rivning. Regler ska lösa problem, inte skapa dem. Med relevant regelverk blir det lättare att göra rätt, tilltron till myndigheter ökar och landsbygdens möjlighet att förbereda sig för kriser stärks. Det är en förändring jag fortsätter att arbeta för.

Anna af Sillén (M)
Riksdagsledamot Sörmland

Läs mer: 

Jämlik välfärd - en självklarhet även för landsbygdsbor

Beredskapen förbättras, men mycket är kvar att göra!