Ett läckt dokument publicerat i Financial Times visar det som kan vara slutet för den gemensamma jordbrukspolitiken. Den nuvarande utformningen är helt enkelt inte anpassad för ett eventuellt inträde för den agrara draghästen Ukraina. Det skriver Samuel Bäckelin.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
För att förbereda EU för ett eventuellt ukrainskt inträde behöver den gemensamma jordbrukspolitiken, Cap, och dess enorma arealbaserade stödpaket förändras i grunden. Den nuvarande utformningen är helt enkelt inte anpassad för den agrara draghästen Ukraina.
Ukraina ansökte om medlemskap i EU strax efter inledningen av den ryska invasionen och fick under förra året officiellt status som ett kandidatland. Vägen till ett eventuellt medlemskap är dock lång och snårig, särskilt när det kommer till hur Cap påverkas. Cap har genomgått många reformer sedan den introducerades på 1960-talet, men nu kan det behövas en helt ny syn på den jordbrukspolitik vi är vana vid.
Den stora utmaningen för EU med CAP är att den bygger på arealbaserade stöd. Cap i sin helhet står för en knapp tredjedel av EUs totala budget och majoriteten av den andelen går till stöd som betalas ut baserat på brukad areal. Det som gör Ukrainas eventuella anslutning till EU så utmanande ur ett lantbruksperspektiv, är att Ukrainas bördiga jordbruksareal motsvarar ungefär en fjärdedel av den totala jordbruksarealen som finns i EU idag. Flera europeiska jordbruksekonomer menar att en ukrainsk anslutning, om ingenting förändras, riskerar att välta omkull hela det nuvarande stödsystemet.
Ett läckt dokument publicerat i Financial Times från Europeiska unionens råd med beräknade effekter på EU:s budget, visar att ukrainskt lantbruk vara berättigat 96,5 miljarder euro av Caps medel om det nuvarande stödsystemet bibehålls. Det skulle kräva nedskärningar i nuvarande medlemsländers utbetalningar om 20 procent. Därför är det relevant att fråga sig – behöver de arealbaserade stöden fasas ut?
I vanliga fall är förloppet för EU:s utvidgning och anslutning av nya medlemsländer långt, men situationen i Ukraina gör att utredningsarbetet måste skyndas på. Mer resurser behöver omgående läggas på att utreda hur den gemensamma jordbrukspolitiken påverkas, annars riskerar Cap att haverera.
Det är inte bara frågan om stödstrukturen som behöver granskas, utan även hur Ukraina, som en av världens största exportörer av spannmål, påverkar EU:s inre marknad vid en anslutning. Inget tidigare lands anslutning till EU har påverkat jordbruksmarknaderna lika mycket som Ukrainas kan komma att göra, och därför är det av största vikt att Cap anpassas och reformeras.
Frågan om det ukrainska EU-medlemskapet kommer att få följder för den gemensamma jordbrukspolitiken, oavsett hur utfallet i processen blir. Att lantbruket blir en så viktig del av anslutningsförhandlingarna visar på vikten av fungerande livsmedelssystem, även i en så industriellt högutvecklad union som EU. Kanske blir resultatet av anslutningsförhandlingarna att tiden för den gemensamma jordbrukspolitiken, som vi känner den, är förbi.
Samuel Bäckelin
