De svenska tjänstemännen inom EUs institutioner blir tyvärr bara färre. Detta minskar svenskt inflytande i Bryssel och förståelsen för svenskt skogs- och lantbruk. Det skriver Susanne Ackum, dekan vid Linnéuniversitetet och Katarina Areskoug, grundare Impact Europe.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Sverige är underrepresenterat inom EUs institutioner och de svenska tjänstemännen blir tyvärr bara färre. Detta minskar svenskt inflytande i Bryssel och förståelse för förutsättningar för bland annat svenskt skogs- och lantbruk. För att främja att fler svenskar söker sig till EU-förvaltningen anordnar Linnéuniversitetet en förberedelsekurs för EU-institutionernas uttagningsprov – men både näringsliv och det offentliga behöver göra mycket mer.
Den 9 juni valdes 21 svenska ledamöter som ska representera oss i Europaparlamentet. En orolig omvärld med krig, klimatförändringar och ett Europa som är på efterkälken i den globala konkurrensen gör att EU-samarbetet och våra blivande parlamentarikers uppgifter sällan har varit viktigare.
Det finns dock en annan grupp svenskar vars uppgifter också är helt centrala: de svenska EU-tjänstemännen. I EU-kommissionen spelar de en avgörande roll för att sätta agendan inom olika generaldirektorat och har till uppgift att utarbeta och föreslå ny EU-lagstiftning.
Det finns tre huvudsakliga skäl till att öka antalet svenskar i EU-systemet:
För det första är det viktigt med en jämn representation från alla EU-länder för att skapa en värdegrund som speglar alla invånare.
För det andra utgör svenska tjänstemän en viktig brygga mellan EU-kommissionen och svenska aktörer. Det är helt enkelt lättare att ta kontakt med en svensk som förstår de svenska förutsättningarna inom exempelvis skogs- och lantbruk och därmed bakgrunden till de positioner som svenska aktörer för fram.
För det tredje ger det ett ökat svenskt inflytande om de svenska förutsättningarna redan är omhändertagna i de lagförslag som läggs fram.
Trenden är dock negativ. Från en redan låg nivå minskar antalet svenskar i EU-systemet i allt större takt. I exempelvis EU-kommissionen behövs ytterligare cirka 350 svenskar för att Sverige ska vara rimligt representerat i EU.
Både den föregående och den nuvarande regeringen har tagit flera initiativ för att förmå fler svenskar att söka sig till EU-systemet. Men vägen dit är inte enkel. En stor utmaning utgörs av antagningsproven som kräver gedigna förberedelser i abstrakt tänkande, kvantitativa tester, verbala prövningar samt EU-kunskap.
Susanne Ackum, dekan vid Linnéuniversitetet, tidigare statssekreterare.
Katarina Areskoug, grundare Impact Europe, tidigare statssekreterare.
Fotnot: Impact Europe är ett analysföretag som hjälper svenska företag och organisationer att analysera och navigera bättre i EU-politiken.
