Livsmedelsverket och Nordiska ministerrådet hotar som jag ser det med de nya kostråden Sveriges nationella oberoende, de skadar livsmedelsstrategins mål samt våra mål om biologisk mångfald. Det skriver Stefan Hellstrand, teknikdoktor i energiteknik.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Kostråden som Nordiska ministerrådet för fram i ”Nordiska Näringsrekommendationer 2023” (NNR 2023) och som befästs i Livsmedelsverkets förslag till kostråd i ”Livsmedelsverkets generella kostråd för den vuxna befolkningen” ger skäl för oro. Livsmedelsverket och Nordiska ministerrådet hotar som jag ser det med de nya kostråden Sveriges nationella oberoende, de skadar livsmedelsstrategins mål samt våra mål om biologisk mångfald. Globala mål om säker matförsörjning skadas också.
För rött kött rekommenderas en konsumtion som är under 350 gram per vecka. För att säkra att (nästan) ingen äter mer behöver därmed mängden för genomsnittlig konsumtion i en befolkning ligga på 210 gram per person och vecka. Detta följer av slutsatserna i rapporten ”En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion” från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket (2024). Den anger att när man sätter en gräns som ska säkra att ingen äter mer än den satta gränsen behöver medelkonsumtionen i befolkningen därav vara 60 procent.
Enligt samma rapport är medelkonsumtionen av rött kött 530 gram per person och dag. Kostrådet för rött kött ger därför en minskning av konsumtionen och produktionen med 60 procent enligt Livsmedelsverkets egna uppgifter. För mjölk- och mejeriprodukter anger NNR 2023 samt Livsmedelsverkets kostråd en konsumtion av magra mjölkprodukter på 350 till 500 gram per person och dag, det vill säga 425 gram i medel. Enligt Jordbruksverkets statistik motsvarade konsumtionen av mjölk och mjölkprodukter 2021 934 gram per person och dag, efter hänsyn till förluster i handel och hushåll. De nya kostråden innebär därmed att konsumtionen och produktionen av mjölk sänks med 55 procent.
Jag tycker att det är märkligt att Livsmedelsverket inte redovisar dessa effekter i sin återrapportering. Särskilt med anledning av att regeringens uppdrag till Livsmedelsverket vid uppdateringen av de svenska kostråden var att beakta ”folkhälsan och ett kostmönster som främjar en stärkt försörjningsförmåga av livsmedel i kris och krig samt bidrar till livsmedelsstrategins mål om en ökad livsmedelsproduktion” samt också: ”Livsmedel som det i Sverige" finns goda naturgivna förutsättningar att producera i fredstid samt i kris- och krigstid. Ett genomförande av dessa kostråd kommer att sänka antalet människors behov i Sverige som täcks via den egna produktionen av mjölk och rött kött med 2,0 miljoner för energi, 4,0 miljoner för fett och 2,7 miljoner för protein via mjölk och rött kött. Samtidigt tappas ett produktionsvärde på 14,3 miljarder i riket, och 1,9 miljarder i Norrlandslänen. Det är i konflikt med våra beredskapsmål och med livsmedelsstrategins mål.
Samtidigt trycks den globala livsmedelssäkerheten tillbaka eftersom det svenska jordbrukssystemet klarar att producera mat på samma breddgrader som södra Grönland och Hudson Bay tack vare våra husdjur. Det stärker den globala matförsörjningen på marginalen. Våra idisslande husdjur såsom kor, får, getter och renar är också en förutsättning för en god biologisk mångfald.
Så här skadar de nya näringslivsrekommendationerna och Livsmedelsverkets förslag till kostråd också nationella och internationella mål rörande biologisk mångfald. En förklaring till varför det kunde bli så är att man har lutat sig mot metoder och koncept för hållbarhetsanalys av de komplexa system jordbruk är som inte klarar uppgiften. Detta tar jag upp i min avhandling ”On the value of land” (Hellstrand 2015).
Stefan Hellstrand
Teknikdoktor i energiteknik
