Jag har inte påstått att det finns en motsättningar mellan bönder, utan att den skattefinansierade propagandan för eko upplevs som svartmålning av majoriteten av jordbrukarna. Varför får inte de mångmiljonbidrag för att framföra sina fördelar?
Det skriver Kersti Linderholm, mark/växt-agronom och agronomie doktor.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på debattartiklarna Jämför produktionssystem utifrån forskning och Lantbrukets utveckling är viktigare än polarisering.
Jag ifrågasatte varför ekoföreträdare årligen får runt 25 miljoner kronor för att framhäva sina "fördelar". Denna summa är enligt min mening enbart för propaganda. Ytterligare minst en miljard kronor per år tillförs ekobranschen från våra skattepengar. Repliker har kommit från några som devis lever på dessa pengar, Ekologiska Lantbrukarna samt forskare vid SLU.
Ekologiska Lantbrukarnas text är en intetsägande läsning där jag blir beskylld för att polarisera debatten och ha många faktafel. Inget förtydligande om vad som är fel. Jag får även ”tipset” att jag inte ska lägga mig i debatten och Land Lantbruk får veta att de inte ska publicera så "faktaresistena” texter. Förordar de censur?
Själva lägger Ekologiska Lantbrukarna fram floskler och hänvisar till ett uttalande från SLU som jag tycker tyder på dålig förankring i verkligheten. Ekologisk odling är inte mindre beroende av externa insatser i form av bränsle, men även växtnäring, halm och utsäde från de konventionella kollegorna behövs. Ju fler som odlar eko desto mindre tillgång finns på dessa varor. Dessutom är alla slakterirester som ingår i ekogödsel importerade sedan 2012, bland annat från danska svanskuperade grisar.
Jag har inte påstått att det finns en motsättningar mellan bönder, utan att den skattefinansierade propagandan för eko upplevs som svartmålning av majoriteten av jordbrukarna. Varför får inte de mångmiljonbidrag för att framföra sina fördelar?
Forskarna hänvisar (utan referens) till en metastudie när det gäller påverkan på biologisk mångfald. Jag tolkar att det är en studie av Tuck med flera från 2014. Deras studie berör endast till liten del svenska förhållanden. Man kan inte ta utländska studier och applicera på Sverige där reglerna skiljer sig åt. Det är ganska ovetenskapligt. Unikt för Sverige är att alla kor går ute och betar, vi har under lång tid haft stark reglering av växtnäring och en skarp djurskyddslag.
Även att jämföra fåglars tillgång på mat i odlade fält, ekologiskt eller vanligt, haltar. Om studierna ska ske på systemnivå bör blicken lyftas och med vanlig odling kan arealer frigöras för att gynna den biologiska mångfalden. Wirsenius visade i en studie i Nature från 2018 att ekologiskt behöver betydligt större areal, vilket även styrks av Naturvårdsverkets rapport 5871. Smith med flera kom i en studie från 2010 fram till att ett heterogent landskap, med fältkanter och gräsmarker, är det viktiga för biologisk mångfald, inte vilken certifieringsform odlingen har.
Forskarna anger att i Sverige avkastar ekologiskt 60 till 80 procent jämfört med konventionellt, med tillägget att eko sker på mindre bördigare marker. De glömde tillägget att gröngödslingsår inte belastar avkastningen i statistiken. När jag räknar på officiell statistik så framstår forskarnas värden som överdrivna. Då de förordar mindre foder och mer som kan ätas direkt av människor, är det rimligt att jämföra just det. Enligt statistiken avkastar då ekologisk produktion 55-63 procent mot vanlig produktion. Det finns ett undantag och det är ärter som ger 74 procent mot vanlig produktion. Allt räknat på 10 års medeltal.
Jag kan förstå att de som under lång tid fått stora summor från skattebetalarna till det som kallas för ekologiskt gärna vill behålla sin gynnade ekonomiska ställning, men det vore klädsamt om det skedde utan en önskan om censur där enbart den ”sanna läran” tillåts.
Kersti Linderholm
Mark/växt-agronom och agronomie doktor
