Många insatser för ökad beredskap kräver faktiskt inte några pengar alls, men de kräver investeringar i tid och att du som lantbrukare faktiskt tar dig tiden att leda företaget. Det skriver Sebastian Remvig, Hugo Malm och Magnus J Stark, för bland annat SLU.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Fokusera på vad du kan göra själv, inte på vad som kostar mest pengar. Det har nu gått några veckor sedan vi, tillsammans med ett antal organisationer, släppte broschyren Om krisen eller kriget kommer – till Sveriges lantbruksföretagare. Den vanligaste reaktionen på broschyren lyder ungefär så här: Det är väl bra men vem ska betala för det? Återkommande lyfts både från lantbrukare och LRF att ökad beredskap kommer att kosta pengar. Broschyren innehåller en mängd olika råd, en del kostar mycket riktigt pengar medan andra kanske till och med sparar pengar åt dig.
Det viktiga att komma ihåg är att nyttan med en insats inte stiger i takt med investeringsstorleken. Många insatser för ökad beredskap kräver faktiskt inte några pengar alls, men de kräver investeringar i tid och att du som lantbrukare faktiskt tar dig tiden att leda företaget. Du behöver tänka kring vilka sårbarheter som finns på din gård, eller jobba med riskhantering om du så vill. Det fantastiska med att arbeta med beredskap på lantbruk är att de sårbarheter du har ur ett livsmedelsperspektiv också är dina sårbarheter ur ett ekonomiskt perspektiv. Du ska ju lyckas producera och sälja livsmedel, eller hur?
Så vårt råd är att du som lantbruksföretagare bör fokusera på de saker som kommer ge störst nytta, inte på vad som kräver störst investeringar. Gott smittskydd, genomarbetade rutiner och resurseffektivisering är alla åtgärder som både höjer din beredskap och ditt ekonomiska resultat. Börja i den ändan, plocka de lågt hängande frukterna och fundera sen på om du ska göra dyra investeringar. En ordentlig pärm och en plan gör kanske mer nytta än en reservtank.
När det sen är dags för investeringar så bör du också fundera på vilka ekonomiska effekter de kan ge upphov till. Kan du köpa insatsvaror billigare om de köps i säsong eller med mängdrabatt? Eller har din beredskap ett värde för din kund så att du kan överföra dina kostnader via avtal. Se till att investeringarna är väl genomtänkta och inte bara fyller ett beredskapssyfte.
Slutligen vill vi konstatera att det redan nästa år kommer komma både rådgivning och investeringsstöd för att hjälpa lantbruket i sitt beredskapsarbete. Även när de insatserna kommer är det viktigaste du kan göra för ditt företag att kritiskt granska var du kan få ut största möjliga nytta av ditt arbete och ansträngning.
För kom ihåg: Bara för att det kostar är det inte säkert att det smakar.
Sebastian Remvig
Verksamhetsledare Kompetenscentrum företagsledning, SLU
Hugo Malm
Huvudförfattare, Om krisen eller kriget kommer – till Sveriges lantbruksföretagare
Magnus J Stark
Projektledare Kunskapsnav inom företagsledning och entreprenörskap, SLU
