Exporthoppet är mer realistiskt än någonsin
Att Sveriges roll i EU kan komma att förändras hela 30 år efter EU-inträdet är talande för unionens komplexitet. Det skriver Ella Li Jennersjö.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Vid årsskiftet 94/95, för precis 30 år sedan, gick Sverige med i EU, vilket många svenska lantbrukare upplevde som en osäker framtid. Ökad konkurrens från billigare EU-producerade livsmedel, och de stundande mjölkkvoterna oroade många. Särskilt då den turbulenta tiden innan EU-inträdet präglades av reformen Omställning 90 som drastiskt skulle få ner livsmedelsproduktionen och förbereda lantbruket på ett lantbruk utan subventioner. Men vissa såg också med förhoppning på framtiden.
I Land Lantbruk den 5 januari 1995 uppmanar en av mina föregångare på ledarplats läsekretsen att “Glömma de bittra striderna” och istället ta till vara på de fördelar som skulle följa med EU-medlemskapet. Nya marknader skulle öppnas för våra svenskproducerade livsmedel, och starka mervärden avseende djurhälsa och antibiotikaanvändning skulle göra produkterna gångbara trots högre priser.
Ingen av sidorna verkar dock ha fått rätt i slutändan. Medan mjölkkvoterna och internationell konkurrens utgjorde problem de första åren har denna effekt minskat över tid. Någon större export av svenska livsmedelsprodukter till den internationella marknaden enligt de drömmar som målades upp under den dåvarande valrörelsen har dock aldrig förverkligats. Faktum är att såhär i efterhand tycks EU-inträdet ha haft en mindre påverkan på det svenska lantbruket än någon kunde ana i januari 1995.
Sannolikt beror detta på att EU redan innan inträdet i unionen utövade stort inflytande på det svenska lantbruket. Vi kan se liknande effekter idag i Norge, där omkring 20 procent av EUs lagar applicerats i landet. En handelspartner av den storlek och makt som EU besitter, kan helt enkelt inte ignoreras, även om man skulle vilja. Sett i backspegeln så har EU-medlemskapet inneburit en stabilitet för det svenska lantbruket, särskilt i jämförelse med den mörka tiden innan inträdet.
En förändring som uppstått nyligen är dock den nya djurvälfärdsplan som presenterats i Danmark. Om ett stort exportland som Danmark tar på sig ledartröjan i djurvälfärdsfrågor, samtidigt som det viskas om en ny europeisk djurskyddslag, har den svenska djurvälfärden äntligen chans att få de exportfördelar som utlovades vid EU-inträdet.
Att Sveriges roll i EU kan komma att förändras hela 30 år efter EU-inträdet är talande för unionens komplexitet. För som så mycket annat är EU-politiken en process, som vi har möjlighet att vara med och forma. Att hänge sig åt EU-kritik tycks samtidigt bli allt vanligare.
Men när svenskt lantbruk nu har chansen att få de exportfördelar som utlovades de för trettio år sedan, så är hoppet mer realistiskt än någonsin.
Ella Li Jennersjö