Självklart skulle en hel del utveckling ske inom svenskt lantbruk även om ekologiskt, alternativ odling, eller regenerativa koncept aldrig hade bildats. Men det ekologiska är en viktig pusselbit i att driva utvecklingen mot en robust och trygg matproduktion. Det skriver Sofia Emilsson, verksamhetsledare Ekologiska Lantbrukarna.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på debattartikeln: Jordbruket har utvecklats även utan ekocertifieringen av Kersti Linderholm, agronomie doktor och mark/växt-agronom.
Tack Kersti, för ditt engagemang i frågan om det ekologiska lantbrukets roll i svenskt lantbruk, och för möjligheten att få förtydliga mina resonemang. Självklart har det skett massor med utveckling inom svenskt lantbruk både före och efter att lantbrukare från hela landet bildade Krav. Självklart skulle en hel del utveckling ske även om ekologiskt, alternativ odling, eller regenerativa koncept aldrig hade bildats. Ingenstans i min text skriver jag heller att det uteslutande är det ekologiska lantbruket vi har att tacka för kunskaper om till exempel växtföljder, radhackning eller självförsörjning av foder. Men att det ekologiska också har bidragit i den utvecklingen, vore inte för mycket begärt att kunna erkänna även från de mer ideologiskt drivna konventionella förespråkarna.
Idag när samhället ställer allt högre krav på att fasa ut naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel i hela lantbruket - bland annat för att få bukt med resistensproblematik - så tittar de stora maskintillverkarna på de innovationer som skett inriktade på den ekologiska odlingen. De köper upp ekoteknik, skalar upp och vidareutvecklar. Det är positivt för alla lantbrukare, oavsett certifiering eller ej. Det är också ett lysande exempel på att öronmärkta satsningar på ekologiskt inte enbart gynnar de ekologiska, utan kommer till glädje för alla.
Att tvärtom insinuera, som jag tyvärr upplever att Kersti Linderholm gör, att utvecklingen hade gått bättre utan det ekologiska lantbrukets framväxt är mer än magstarkt. Det är snudd på lantbrukarfientligt eftersom det är och varit en väldigt lantbrukardriven rörelse.
Redan från kemindustrins intåg i lantbruket på 1950-talet började lantbrukare runt om i såväl Sverige som resten av världen att se negativa konsekvenser för jordhälsa, sin egen hälsa och hela ekosystemet av djur och växter i landskapet. Samtidigt växte en medveten konsument- och miljörörelse fram som ville kunna välja dessa lantbrukares produkter i butik - ekocertifieringarna var födda.
Jag är lika stolt som vilken annan agronom som helst över att svenskt lantbruk i sin helhet på många sätt ligger i framkant, inte minst inom djurvälfärd och klimat. Jag tycker att det inte är för mycket begärt att jag också efterfrågar att fler i branschen kan ta till sig att ekologiskt är en pusselbit - bland flera - i att driva utvecklingen mot en mer robust och trygg matproduktion.
Sofia Emilsson, verksamhetsledare Ekologiska Lantbrukarna.
