Äntligen har beredskapsfrågan blivit högaktuell. Det ekologiska lantbruket i Sverige är en för viktig pusselbit i det arbetet för att raljeras bort i konstruerade skyttegravar i lantbruksdebatten. Det skriver Sofia Emilsson, verksamhetsledare för Ekologiska Lantbrukarna.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Äntligen har beredskapsfrågan blivit högaktuell. Det ekologiska lantbruket i Sverige är en för viktig pusselbit i det arbetet för att raljeras bort i konstruerade skyttegravar i lantbruksdebatten.
I utredningen om stärkt livsmedelsberedskap (publicerad 1 februari) finns en bra start för nulägesanalys och lagerhållning. Utredarna pekar även på att förr eller senare tar lager slut. Robusthet för att klara av att fortsätta producera mat även vid kris kräver därför systemomställning i hela kedjan.
Inom lantbruket betyder denna omställning en produktion som är mindre importberoende och baserad på lokala kretslopp - såsom hög självförsörjningsgrad av foder, gödsel, utsäde, bränsle och arbetskraft. Ekologiskt lantbruk är långt ifrån färdigt på det här området, men har tagit viktiga steg i den riktningen. Jag hör illvilliga tungor kritisera det ännu ej perfekta kretsloppet på ekogårdar. Det är helt sant att de flesta ekogårdar också har sårbarheter. Importerat bränsle, utsäde och konventionella restflöden i ekologisk odling är några exempel. Men inget av det är argument för att kasta bort det verktyg för innovation, kunskapsutveckling och resiliens som den ekologiska produktionen utgör.
Fler än endast de ekocertifierade har genom historien haft glädje av kunskaper om varierade växtföljder, smarta grovfoderbaserade foderstater, radhackning och mer tåligt växt-och djurmaterial. Listan kan göras lång på allt som utvecklas och stärks av en ökad ekologisk produktion. Med ekologisk produktion kommer ett utvecklingsarbete som hela branschen kan ha glädje av i den obekväma, men nödvändiga, omställningen mot en stärkt livsmedelsberedskap.
Blir det tillräckligt med mat vid ekologisk produktion? Alla systemstudier som gjorts på hur maten skulle räcka till en växande befolkning med mer ekologiskt svarar ja på den frågan, givet att vi också minskar matsvinnet och ställer om till mer lokalt och säsongsanpassad kost.
Utvecklingen av ekologiskt och Krav-certifierat lantbruk bidrar dessutom till ekonomisk robusthet. Försäljningen av ekologisk mat har under den senaste 10-årsperioden genererat i genomsnitt 1,4 miljarder årligen till svenskt lantbruk, bara i merbetalning från marknaden, enligt rapporter från LRF.
Ekologiska Lantbrukarna vill bidra i arbetet med en stärkt livsmedelsberedskap på två sätt:
1) Internt genom att se över vilka områden vi behöver utveckla för att bli mindre sårbara och mer resilienta på gårdsnivå.
2) I samarbete med övriga branschen ta tillvara på de innovationer, kunskaper och tekniker som utvecklas för ekologiskt lantbruk och som leder till ökad robusthet för hela lantbruket.
Ingen av oss är perfekta än - vi har alla svagheter och sårbarheter som behöver utvecklas. Ekolantbruket har pusselbitarna till några av de lösningar som krävs, låt oss samarbeta och lära av varandra.
Sofia Emilsson
verksamhetsledare för Ekologiska Lantbrukarna.
