Efterlängtat trendbrott i ungas matvanor
Vi behöver lyfta nivån på det offentliga samtalet om vad som är en bra kost. Mat ska uppfylla mycket, men att den ska vara näringsrik får inte glömmas bort. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
En forskningsstudie från Chalmers tekniska högskola där näringsvärdet i växtbaserade produkter undersöktes väckte stor uppmärksamhet när den presenterades 2022. Slutsatsen var att inget av de 44 köttsubstituten kunde ge den näringsmängd som krävs för att helt ersätta animaliska produkter i en balanserad kost. Forskningen visade att många av produkterna hade ett högt innehåll av exempelvis järn, men i en form som inte kunde tas upp av kroppen. Dessutom fanns ämnen som hämmade själva upptaget. Resultatet var inte banbrytande i sig utan i linje med tidigare forskning. I Lantbrukspodden berättar studiens huvudförfattare Inger-Cecilia Mayer Labba om hur hon överraskades av de negativa reaktionerna.
Hon trodde att de som väljer dessa produkter skulle välkomna forskning som sätter press på livsmedelsföretagen för att förbättra dem. I stället gjorde den hätska debatten att Chalmers övervägde om hennes disputation skulle behöva övervakas av säkerhetsvakter. Ämnet för avhandlingen var de näringsmässiga konsekvenserna av att ersätta animaliskt protein med växtbaserat. Det här visar på hur oerhört polariserad debatten om kost har blivit.
Men nu märks ett skifte i ungas matvanor där allt fler väljer att äta kött. Analysföretaget Ungdomsbarometern har observerat tendensen i rapporten Mat & Måltider där ett urval av unga mellan 15 till 24 år i Sverige ger sin syn på mat. Svenskproducerat ligger i topp, ihop med trenden för proteinrik kost som är starkt sammankopplad med ett stort tränings- och hälsofokus. När ämnet togs upp på seminariet ”Varför dyker vego?”, arrangerat av Svenskt kött i våras, så beskrev Johanna Göransson, expert på livsstil och konsumtion på Ungdomsbarometern, att resultatet visar en förändrad syn på vad som är hälsosam mat. Unga letar efter trygga val i en osäker tid. Även bland de 6 procenten som identifierar sig som vegetarianer i undersökningen så uppgav cirka en tredjedel att de äter en köttbit ibland.
De unga verkar inte känna samma behov av etiketter som tidigare generationer utan vill vara fria att kunna välja det som känns bäst i stunden. Många har en komplex relation till hållbarhet men känner också att ansvaret inte helt ska vila på deras axlar.
Vi behöver lyfta nivån på det offentliga samtalet om vad som är en bra kost. Det behöver inte vara antingen eller. Förädling av svenska växtbaserade produkter gynnar även svenska producenter men tekniker och metoder behöver utvecklas.
Klimatdebatten ska inte få skrämma bort nästa generation animalieproducenter från att ta fram hälsosamt och hållbart kött.
Mat ska uppfylla mycket, men att den ska vara näringsrik får inte glömmas bort.
Ja, och helst också god.
Anna Nilsson