Det finns goda skäl att inte så enögt som Kersti Linderholm gör diskutera såväl det ekologiska som det mer eller mindre konventionella lantbruket. Det skriver Peter Edling, före detta lantbrukare, agronomi doktor i markfysik.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på debattartikeln Skattepengar ska inte gå till lögner och propaganda.
Kersti Linderholm har skrivit ett argt inlägg om ekolantbruket. Enligt henne finns det överhuvudtaget inget positivt med ekologisk produktion. En fråga uppstår då, varför finns det överhuvudtaget ett ekolantbruk. Det beror naturligtvis på att några element i det konventionella lantbruket framkallar olustkänslor hos vissa lantbrukare, vissa konsumenter och en stor del av det politiskt administrativa etablissemanget, troligtvis beroende på kemianvändningen.
Det finns goda skäl att inte så enögt som Kersti Linderholm gör diskutera såväl det ekologiska som det mer eller mindre konventionella lantbruket. Det vore bra om Kersti Linderholm läser sammandraget av rapporten i en artikel på nyhetssajten Dagens PS med rubriken Europa, det största hotet mot naturen är det moderna jordbruket. Den hänvisar till ny data som har publicerats i tidskriften Plos One.
Det vore också bra om hon läste en uppsats av Astrid Kander, professor vid Ekonomiskhistoriska institutionen vid Lunds universitet, ”Svensk Klimatpåverkan under 200 år” kapitel 17 i boken ”Svensk Mosskultur, 2008”. Den fråga som uppstår är varför det svenska i stort sett ekologiska 1930–tals-jordbruket med nära 4 miljoner hektar åker, 1 miljon hektar beten, 600 000 hästar, åtminstone 3 000 000 nötkreatur, trädesbruk, dålig gödselhantering och så vidare inte läckte mer än vad det gjorde. Med detta är inte sagt att 1930–tals jordbruket var tulipanaros. Framför allt var det jobbigt för både djur och människor. Avkastningen hade en bit till vår tids nivåer, cirka två tredjedelar av dagens avkastning på spannmål.
Det som behövs är inte ömsesidig idiotförklaring, utan en diskussion utan förutfattade meningar om hur mycket miljö vi måste förstöra för att rädda miljön. Varje fotsteg eller spadtag som vi människor tar påverkar omgivningen. När jag var lillgrabb var vi under tre miljarder huvuden på jorden. Tillsammans med allt material vi åtta miljarder nu bökar upp, förbrukar och spiller runt oss utlöser vi det som kallas den stora accelerationen. Hur ska vi hejda den, hur ska vi få Sverige, som förbrukar fyra jordklot, att fås att inte göra det samt hur vi skall få dem som förbrukar ett och ett halvt jordklot eller mindre skall fortsätta att göra det.
Det är den stora frågan Kersti Linderholm, inte ekolantbruket.
Peter Edling
Före detta lantbrukare, agronomi doktor i markfysik.
