För att Sveriges bönder ska kunna ta nästa steg behöver vi vara på plats där klimatförhandlingarna sker och besluten tas. Vi behöver få fler att förstå jordbrukets betydelse för framtiden – även på COP29. Det skriver Palle Borgström, förbundsordförande LRF.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Just nu pågår COP29, FNs klimattoppmöte, i Baku. Genom vår internationella organisation World Farmers’ Organisation (WFO) har LRF sedan tidigare varit representerade under klimatförhandlingarna. Men i en tid då allt fler pratar om oss men inte alltid med oss, är det tydligt att LRF måste öka insatsen.
Lantbrukare världen över står vid fronten av klimatförändringarnas konsekvenser. Ingen känner jorden bättre än vad vi gör och med våra egna ögon ser vi nu forskarnas varningar utspela sig i realtid. För oss är frågan om klimatanpassning viktigare än någonsin tidigare och ingen av oss vill vänta. Därför måste vi ta mer plats och aktivt delta i samtalen som pågår runt de globala klimatförhandlingarna.
Klimatmötet i Baku kommer den här gången att fokusera på finansieringen av klimatomställningen. Det är på många sätt en avgörande förhandling eftersom det inte är bristen på förståelse eller kunskap om naturen som bromsar jordbrukets gröna omställning. Det som bromsar jordbrukets gröna omställning är i stället bristen på tillräcklig finansiering för miljö- och klimatåtgärder.
I slutet av förra året tog LRF därför fram rapporten Kostnaden för jordbrukets gröna omställning som redovisar att det behövs årliga investeringar på 20 miljarder i det svenska jordbruket för att klara de svenska miljökvalitetsmålen och olika EU-direktiv. För detta krävs en kombination av statlig finansiering och marknadslösningar. Rapporten är den första i sitt slag i hela världen eftersom det aldrig någonsin tidigare har räknats på den totala kostnaden för jordbrukets gröna omställning. Den här rapporten har vi nu översatt till engelska och vi tar med oss den till Baku för att visa att den globala ekvationen är möjlig om bara viljan finns.
I resten av näringslivet innebär den gröna omställningen oftast en övergång mot fossilfrihet. För jordbruket är omställningen mer omfattande och inkluderar viktiga investeringar som biogasproduktion för att minska klimatpåverkan, restaurering av igenväxta naturbetesmarker för att öka den biologiska mångfalden och anläggning av bevattningsdammar för att säkra matproduktionen under torra perioder. Jordbruket är därför inte bara en sektor som levererar produkter med geopolitisk sprängkraft som minskar hunger och levererar politisk stabilitet. Det är också en sektor som är en del av lösningen i en grön omställning.
Visst kan vi inom jordbruket bidra med kolinlagring och minska de biogena utsläppen, men den avgörande potentialen för minskning globalt finns i de fossila utsläppen. Utsläpp från fossila källor måste därför vara huvudfokus i klimatförhandlingarna och att världens regeringar måste komma överens om en tidplan för att fasa ut kol, olja och fossilgas.
För att Sveriges bönder ska kunna ta nästa steg behöver vi vara på plats där klimatförhandlingarna sker och besluten tas. Vi behöver få fler att förstå jordbrukets betydelse för framtiden – även på COP29. Det är inte bara allas vår framtid som står på spel. Besluten som tas på FN-nivå går sedan vidare till EU-lagstiftning och har därmed en direkt inverkan på oss svenska bönder. Som en fransk president en gång sa: "jordbruket är lika mycket framtid som rymdindustri och nanoteknologi". Varför ens jämföra?
Jordbruket är framtiden.
Palle Borgström
förbundsordförande LRF
