Avsaknaden av oberoende vetenskaplig expertis inom det livsmedelspolitiska rådet riskerar att leda till beslut som prioriterar särintressen framför folkhälsa och miljöhänsyn. Det skriver Linda Lindström och Jonas Norberg för den ideella tankesmedjan Hållbart Matsystem.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Landsbygden står inför betydande utmaningar men även stora möjligheter. Med Sveriges nya livsmedelsstrategi och EUs kommande jordbrukspolitik är det avgörande att dessa styrs av vetenskap och hållbara lösningar, snarare än av kortsiktiga särintressen.
Tyvärr påverkar särintressen livsmedelspolitiken. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har låtit kött- och sockerlobbyn dominera det Livsmedelspolitiska rådet, en grupp med stor påverkan på Sveriges nya livsmedelsstrategi. Detta utgör ett allvarligt hot mot landsbygden,
folkhälsan och miljön.
Livsmedelspolitiska rådet består, förutom av landsbygdsminister Peter Kullgren, av chefer från företagen HK Scan, Kronfågel, Spendrups, Coca Cola, Cloetta, Pågen, Santa Maria och Orkla, samt representanter från intresseorganisationen LRF och kooperativen Arla och Lantmännen. Avsaknaden av oberoende vetenskaplig expertis inom detta råd riskerar att leda till beslut som prioriterar särintressen framför folkhälsa och miljöhänsyn. Ett oberoende, tvärvetenskapligt råd bestående av experter inom nutrition, folkhälsa, miljövetenskap och hållbar livsmedelsproduktion skulle kunna erbjuda en mer balanserad och evidensbaserad approach.
Sveriges nya kostmål, framtagna av Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket, syftar till att öka konsumtionen av grönsaker, baljväxter, rotfrukter, frukt och bär med 50 procent till 2035. Samtidigt ska konsumtionen av fullkorn fördubblas och köttkonsumtionen minskas med 30 procent. Dessa mål har potential att rädda tusentals liv varje år och göra stor skillnad för miljön samt utgör en stor affärsmöjlighet för jordbrukare.
Vår nuvarande kost, med ett högt intag av kött och socker, är ohållbar och ökar risken för fetma, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och diabetes. Enligt myndigheterna kan cirka 14 000 dödsfall per år kopplas till vår kost, vilket motsvarar 15 procent av alla dödsfall i Sverige. Den årliga kostnaden för fetma beräknas till 125 miljarder kronor. Dessutom står matkonsumtionen för 20 procent av de svenska konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen.
Livsmedelsstrategin syftar till att säkerställa en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. Den måste ta hänsyn till klimatförändringar, biologisk mångfald, krisberedskap och resurseffektivitet. Enligt forskningsinstitutet Rise klimatdatabas släpper svenskt nötkött ut minst 70 gånger mer växthusgaser än bönor. Växtbaserad mat anser vi generellt är mycket mer resurseffektiv än animalisk. När det gäller biologisk mångfald utgör vilda däggdjur bara några få procent av biomassan från världens däggdjur. Genom att omfördela medel för EUs jordbruksstöd till omställningsstöd för växtbaserat jordbruk kan vi skapa en mer hållbar och lönsam landsbygd.
Det är oacceptabelt att regeringen låter särintressen styra svensk livsmedelspolitik. Det enda rimliga för landsbygden, folkhälsan och miljön är att lyssna på Nordiska ministerrådet, som i våras rekommenderade de nordiska länderna att införa en skatt på kött och
socker samt subventionera frukt och grönt. Detta skulle göra det billigare att äta hälsosamt och miljövänligt, vilket är en nödvändighet för framtiden.
Linda Lindström och Jonas Norberg för den ideella tankesmedjan Hållbart
Matsystem.
