Biogas stärker och tryggar svensk matproduktion

Biogas är en lagringsbar energiform som produceras från organiska rester från lantbruket och samhället i stort. Ledande aktörer inom svensk industri har nyligen pekat ut biogas som central för att göra svensk industri fossilfri och beräknar att efterfrågan på biogas kommer att fyrdubblas inom bara några år. Den efterfrågan kan endast mötas genom ökad användning av insatsvaror från Sveriges lantbruk. Huvuddelen av biogaspotentialen ligger nämligen i stallgödsel, restgrödor och grödor som inte konkurrerar med livsmedelproduktion.

Vid produktion av biogas bildas också biogödsel som passar utmärkt som växtnäring. Biogödsel kan delas upp i en kväverik fraktion för gårdar med fosforöverskott och en fosforrik fraktion som kan ersätta mineralgödsel på gårdar med högre fosforbehov. Med ökad svensk biogasproduktion och en effektiv fördelning av biogödseln kan nästan hela lantbrukets fosforbehov och 40 procent av kvävebehovet täckas. Det skulle innebära att en betydande del av den importerade mineralgödseln skulle kunna ersättas med biogödsel, vilket skulle minska klimatpåverkan från jordbruket och öka motståndskraften i kristider. 

Trots dessa fördelar har svensk biogasutveckling under en lång tid lidit av brist på kontinuitet vilket har hållit tillbaka investeringar. Företrädare för Sveriges lantbrukare bör därför ställa följande krav på politiska partier och myndigheter:

• Samordning mellan myndigheter är avgörande för biogasens utbyggnad. Tillsätt en nationell biogassamordnare eller ge en befintlig myndighet samordningsansvar för biogas och biogödsel.
• Styrmedel behöver vara förutsägbara så att de som investerar kan göra rimliga kalkyler för nya biogasprojekt. För att klara detta behövs fortsatt stöd för investeringar och gasproduktion, som investeringsstödet Klimatklivet och gödselgasstödet. Det är också nödvändigt att återinföra skattebefrielsen för biogas.
• Regelverket kring vilka råvaror som kan utnyttjas för biogasproduktion måste förtydligas, och tillståndsprocessen för biogasanläggningar måste förenklas och prioriteras. Dessutom bör substratbasen breddas genom att stimulera odlingen av hållbara ”biogasgrödor”, vilka också förbättrar jordhälsan, ökar kolinbindning och stimulerar biodiversitet i odlingslandskapet.
• Stöd behövs för att öka konkurrenskraften för cirkulära gödselmedel. Ett betalsystem för ökad kolinlagring genom användning av biogödsel skulle också gynna utvecklingen.

Genom implementering av dessa åtgärder kan Sverige snabbt öka den inhemska biogas- och biogödselproduktionen och gynna en hållbar och motståndskraftig svensk energi- och livsmedelsproduktion.

Maria Westerholm

Docent i mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet

Forskar om mikrobiologi och biotekniska processer, med fokus på biogassystemet

Mats Eklund

Professor i industriell miljöteknik, Linköpings universitet

Forskar om miljösystemanalys, material- och energiflöden och tvärsektoriella, hållbara lösningar.

Marcus Gustafsson

Docent i miljömanagement och miljöteknik, Linköpings universitet

Forskar om biogaspolicy och miljösystemanalys

Thomas Prade

Universitetslektor i teknologi, Sveriges lantbruksuniversitet

Forskar om integrationen av produktion av livsmedel, foder, material och energi från jordbrukets grödor och restprodukter, utan att påverka livsmedels- och foderproduktionen negativt.

Karin Tonderski

Biträdande professor i industriell miljöteknik

Forskar om användning och återanvändning av näringsämnen och vatten i ett hållbart samhälle

Anna Schnürer

Professor i mikrobiell bioteknologi, Sveriges lantbruksuniversitet

Forskar om bioprocesser för framtidens hållbara energi, kol och näringsflöden, med fokus på biogassystemet

Sven-Erik Svensson

Universitetsadjunkt i teknologi, Sveriges lantbruksuniversitet

Forskar om hållbar intensifiering av produktionssystem inom jordbruk och trädgårdsodling, där mellangrödor och skörderester används i den biobaserade ekonomin, utan att påverka livsmedelsproduktionen negativt.