Beteslagen snedvrider konkurrensen mellan mjölkbönder

Svensk livsmedelsproduktion vill och behöver öka. Varje dag, året runt arbetar Sveriges lantbrukare för att se till att vi kan fylla svenska folkets tallrikar med bra mat. Vi gör det med kunskap, glädje och stolthet. Men det räcker inte om vi hela tiden tappar i konkurrenskraft gentemot omvärlden. Det är en utveckling som pågått i många år och som tyvärr kommer fortsätta om inga åtgärder vidtas för att stärka lantbruket konkurrensförmåga. Som exempel kan nämnas att nio av tio svenska mjölkbönder har slutat med mjölkproduktion sedan 1988, vilket till viss del kompenserats med högre avkastning. Färre gårdar, mindre öppna landskap och en livsmedelsberedskap som inte är redo för kris eller krig behöver inte vara framtiden.  

Nu har regeringens utredare Elisabeth Nilsson lämnat förslag på hur konkurrenskraften i svensk animalieproduktion ska stärkas. Vad vi kan se så här långt lägger utredningen fram ett flertal spännande idéer som kommer stärka lantbrukets konkurrenskraft och ge ökade möjligheter för företagande i hela landet.

Här är några exempel:

• Statliga kreditgarantier för att möta upp stora investeringsbehov, där bankerna tvekar i ljuset av svag lönsamhet.
• Minskning av vargstammen och höjd ersättning vid rovdjursangrepp. Vidare föreslås väsentligt höjd ersättning för rovdjursstängsel liksom för skadade, saknade och dödade djur. Mycket viktigt för landets alla företag med betande djur och då kanske framför allt för vår fårnäring
• Utökad villkorad läkemedelsanvändning. Djurhållarna ges ett ökat förtroende och ansvar för djuromsorgen. Ett viktigt förslag för en enklare vardag men också nödvändigt för att mota den veterinärbrist vi ser.
• Möjlighet att använda virtuella stängsel. Minskad arbetsbörda och ökad arbetsglädje för lantbrukaren som gör det enklare att hålla djur på bete vilket möjliggör fler betande djur på helt nya platser vilket ökar den biologiska mångfalden.
• Även förslaget om att undanta beteskravet för kor i lösdrift finns med bland utredningens förslag. En modernare beteslag, anpassad efter den tid vi lever i med moderna lösdriftsstall där korna kan röra sig fritt. Samtidigt stärker det konkurrenskraften genom att minska regelbördan och möjliggör en potentiell merbetalning för betesdrift på marknaden. Vi måste vända trenden där mängden mjölkkor minskar för varje år, vilket påverkar den biologiska mångfalden negativt.  

Sverige är faktiskt det enda landet i världen som lagstiftat om betet. Det har gett en situation där svenska mjölkföretags administration ökat i förhållande till mjölkföretag i övriga EU. Samtidigt minskar gårdarnas flexibilitet. Det snedvrider konkurrensen mellan svenska mjölkbönder och mjölkbönder i till exempel Finland, Danmark och Tyskland. En situation som gör att dessa länder stadigt ökar exporten av sina mjölkprodukter till Sverige.

Vi vet att svenska lantbrukares konkurrensförutsättningar måste stärkas. Det är viktiga svenska värden som står på spel: livsmedelsförsörjning, sysselsättning, biologisk mångfald och öppna landskap. Det är dags för nya lösningar – inte mer av det som redan prövats med begränsad framgång. 

LRF ser fram emot en konstruktiv debatt om hur vi ökar tillgång för konsumenterna till bättre mat från Sveriges lantbrukare. 

Mikaela Johnsson, LRFs vice förbundsordförande.